Mat och dryck

Att äta svenska äpplen under hösten och vintern är mer energieffektivt än att äta importerade.
Foto: Stock.XCHNG

Idag produceras vår mat ofta på stora odlingar och hanteras av både maskiner och människor. Därefter transporteras den ofta med långtradare och lastas om flera gånger. Kanske har den till och med flugit eller färdats över haven med båt. Många livsmedel förvaras i storlager och packas upp och om av butikspersonal. Slutligen köps den av oss konsumenter och transporteras kanske med bil hem från affären för att till sist tillagas och ätas. Längs hela kedjan slängs också en hel del mat.

Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida om hur maten påverkar klimatet.

Omständlig livsmedelskedja

Den omständliga livsmedelskedjan kan alltså innebära att laxen fiskas i ett land, flygs till ett annat för att filéas och packas och slutligen flygs den till ett tredje för försäljning. Eftersom fler och fler av de varor vi äter har utländskt ursprung har de energikrävande transporterna av livsmedel ökat.

Läs mer om matlagning och förvaring

Kranvatten bäst

Maten har störst betydelse för klimatpåverkan men även det vi dricker kräver energi när det produceras, förpackas och transporteras. Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten.

Idag dricker vi svenskar ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år. Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk – 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön. Men bäst är förstås kranvatten.

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer om kött, fisk och skaldjur samt frukt och grönt på sidorna till vänster.