Vad är en effektvakt? Vad innebär U-värde? Vad har jag en ackumulatortank till? På den här sidan får du förklaringarna till dessa och många andra knepiga ord.
Klicka på första bokstaven i ordet du undrar över. Ordlistan uppdateras regelbundet.
Saknar du något ord? Mejla ordet till webbreda...@energimyndigheten.se
A B C D E F G H I J K L M N O
P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
A
Ackumulatortank
Ett vattenmagasin som fungerar som energilager. Du lagrar och fördelar energin under en längre tid i en ackumulatortank.
Ampere
Strömstyrkan är ett mått på hur mycket ström som strömmar genom elledningen. Enheten uttrycks i ampere.
Armatur
En komplett utrustning för belysning, i dagligt tal en lampa. Kan även vara en vattenkran i badrummet, en så kallad tappvattenarmatur.
BBR – Boverkets Byggregler
Föreskrifter som ges av Boverket och som omfattar ny- och tillbyggnad av byggnader, där man bland annat tar upp energihushållning och krav på god innemiljö.
Beräknad årsförbrukning
Den energi i form av el och värme, som du beräknas göra av med under året. Vanligtvis utryckt i antal kilowattimmar.
Bergvärmepump
En värmepump som utnyttjar värmen i bergrunden som värmekälla.
Biobränsle
Bränsle som är organiskt och förnybart, till exempel ved, spannmål eller pellets.
Biogas
Ett förnybart bränsle (metangas) som bildas när organiskt material bryts ner i syrefri miljö, vid exempelvis rening av avloppsvatten. Kan användas för uppvärmning, elproduktion och som fordonsbränsle.
Bjälklag
Bärande byggnadsdel som ligger horisontellt. De åtskiljer våningarna i en byggnad och kan exempelvis skilja våningsplan och vind (vindbjälklag).
Briketter
Är ihoppressade block och tillverkas av flis, sågspån, kutterspån, bark, torv eller liknande material. Briketter används vanligen i värme- och fjärrvärmecentraler.
Bulkbil
Lastbilar med slutna behållare som exempelvis används för att transportera pellets. Lasten är uppdelad i mindre enheter på 3 – 5 ton, som är den minsta mängd en bulkbil kan leverera. Urlastningen sker med tryckluft, där pelletsen blåses in i ett förråd via en tjock slang.
Upp på sidan
CCS Carbon Capture and Storage (Avskiljning och lagring av koldioxid)
Metod för att minska utsläpp av koldioxid i luften. Koldioxid avskiljs från stora utsläppskällor inom energi- och basindustrin för att sedan transporteras till en lämplig lagringsplats. Det kan exempelvis vara underjordiska geologiska formationer såsom sinande oljefält eller så kallade saltvattenakvifärer.
CFC Klorfluorkarboner
Benämns ofta freon. Köldmedium i bland annat äldre värmepumpar, kylskåp och kylanläggningar. Bryter ner ozonskiktet och är även en kraftig växthusgas som bidrar till växthuseffekten. Sedan den 1 januari 2000 är det förbjudet att använda CFC. Dessa ämnen har ersatts av andra köldmedier med liknande värmetekniska egenskaper, till exempel ammoniak eller kolväteföreningar
Cirkulationspump
En eldriven pump som cirkulerar vattnet i ett vattenburet värmesystem.
COP
Förkortning av Coefficient of Performance och betyder värmefaktor, exempelvis för en värmepump. Värmefaktor är ett mått på hur mycket energi värmepumpen kan leverera, i förhållande till hur mycket energi man måste tillföra i form av el. Ju högre värmefaktor desto bättre. Jämför även med begreppet verkningsgrad.
Daggpunkt
Den lägsta temperatur som luft med ett visst vatteninnehåll kan ha utan att fukten i luften fälls ut som kondens.
Dagsljustransmittans
Ett mått på mängden dagsljus som kommer in genom fönstret. Anges i procent.
Decibel (dB)
En tiondels bel (B), är ett mått som brukar användas för att ange och mäta signal- och ljudnivå. Ett normalt samtal brukar ha en ljudstyrkenivå inom 60 till 70 dB.
Densitet
Täthet, i fysiken massa per volym för ett ämne.
Diffusionsspärr
Ett skikt som inte släpper igenom gas eller vattenånga och är till för att förhindra att fukt från luften i ett rum tränger ut i husets väggar, golv och tak. En diffusionsspärr kan bestå av plastfolie men kan även utgöras av en gipsskiva med ytbehandling.
Direktverkande elvärme
El omvandlas direkt till värme via elradiatorerna (elelementen), slingor i golvet eller taket.
Distributionssystem
Samlingsnamn på alla delar som behövs för att sprida värmen i exempelvis ett hus. Det kan vara rörledningar och radiatorer eller golvslingor i ett vattenburet system, radiatorerna vid direktverkande elvärme eller kanaler och fläktar i ett system med luftburen värme.
Dreva
Att isolera mellan fönster- eller dörrkarm och väggen där karmen ska fästas. Man kan även dreva om ett fönster för att förbättra isoleringen och därmed minska energiförluster.
Driftdon
Lysrör och lågenergilampor är försedda med två elektroder i varsin ände av ett rör genom vilken strömmen leds. För att leda strömmen genom röret behövs ett driftdon.
Upp på sidan
Effekt
Arbete per tidsenhet, mäts i Joule per sekund eller Watt. För att beräkna en apparats energianvändning multipliceras apparatens effekt med tiden den använts. Watt x timmar = Wh. Prefixet kilo, som oftast används betyder 1 000. En kilowattimme (kWh) är således 1 000 wattimmar (Wh). Se även: Energi.
Effektvakt
En effektvakt är en anordning som ser till att du inte använder mer el vid samma tidpunkt än huvudsäkringen klarar. Detta gör att du ofta kan byta säkring från till exempel 20 Ampere till 16Ampere vilket ger en lägre fast avgift på din elräkning.
Ekodesigndirektivet
Ett EU-direktiv som syftar till att få bort energislösande produkter från marknaden, exempelvis äldre sortens glödlampor. Därigenom kan klimatpåverkan minskas.
Elcertifikat
Ska öka efterfrågan på förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el får ett elcertifikat för varje megawattimme el som produceras. Elcertifikaten säljs därefter till elleverantörer och vissa elanvändare som själva producerat eller importerat el, vilka är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elanvändning.
Elcertifikatpris
I ditt elpris ingår en avgift för elcertifikat. Avgiften bidrar till att elproducenter i allt större utsträckning väljer att satsa på förnybara energikällor.
Eldningssäsong
Hela den period av året då man normalt måste värma upp en bostad eller byggnad med en värmeanläggning av något slag. Grovt brukar eldningssäsongen räknas från den 1 oktober till den 31 april
Elkassett
Är en elpatron monterad i en vattenbehållare. Elkasset kan användas till exempel om din (fastbränsle-)panna inte är förberedd för en elpatron.
Elpanna
En värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan värmer vatten som pumpas runt till elementen i huset och därefter tillbaks till elpannan.
Elpatron
Genererar värme i pannor och ackumulatortankar när annan värme inte tillförs. Den innebär också en säkerhet om ved/pellets/olja skulle ta slut, och en trygghet riktigt kalla vinterdagar när värmepumpen inte täcker behovet av värme.
Upp på sidan
Elpris
Inkluderar produktionskostnaden för el från kraftverket, överföring av el på nätet samt statliga skatter och avgifter.
Emission
Utsläpp till luften, vattnet eller marken, kan vara till exempel koldioxid.
Energi
Rörelse eller förmåga till rörelse. Energi = effekt x tid, det vill säga ett mängdbegrepp. Energi mäts i wattimmar, till exempel motsvarar en 40 watts lampa tänd i fem timmar = 200 wattimmar. Prefixet kilo, som oftast används betyder 1 000. En kilowattimme (kWh) är således 1 000 wattimmar (Wh).
Energianvändning
Nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform.
Energibärare
Ämne eller material som är lämpliga för att transportera energi, till exempel vatten, luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som kol, råolja och ved.
Energideklaration
Beskriver en byggnads energianvändning och redogör för hur man kan spara energi i byggnaden. Från och med januari 2009 är man som villaägare skyldig att energideklarera sin bostad vid försäljning.
Energikalkyl
En överslagsberäkning som är till för att den som bor i ett småhus ska kunna se vilken inverkan olika åtgärder, exempelvis byte av uppvärmningssystem, får för ekonomin och miljön.
Energi- och klimatrådgivare
Opartiska och objektiva rådgivare för frågor inom energi och klimat. De vänder sig i första hand till privatpersoner och små och medelstora företag. Rådgivningen finns i varje kommun och är kostnadsfri!
Energimärkning
Energimärkning är obligatorisk för alla hushållsapparater och ger information om produkternas energianvändning så att de lättare kan jämföras med varandra. En produkt som är märkt med A är bäst ur energisynpunkt medan en produkt som är märkt med G är sämst. För några produktgrupper är bästa produkt märkt med A+++.
Energiomvandling
Process där tillförd energi omvandlas till energi av annat slag. El kan omvandlas till värme eller ljus, rörelseenergin i vinden kan omvandlas till el.
Energisparglas
En glasruta som minskar värmeförluster genom att släppa igenom kortvågig strålning från solen och hindra långvågig värmestrålning från rummet att försvinna ut.
Energitillförsel
Den energi som tillförs ett land, en process eller ett system.
Energiskatt
En punktskatt som tas ut på elkraft och på vissa bränslen, till exempel bensin, eldningsolja, gasol, naturgas, kol, koks, råtallolja och energi från hushållsavfall som går till förbränning. Det finns även skattefria energiformer, till exempel el från vindkraft. Från och med den 1 januari 2010 är energiskatten för el till hushållen 28 öre per kilowattimme. I vissa områden i norra Sverige är energiskatten för hushållel 18,5 öre per kilowattimme (exklusive moms).
Etanol
Alkohol som kan framställas ur biobränslen. Etanol kan användas som fordonsbränsle. Är ofta uppblandat med 15 procent bensin och kallas då E85.
Expansionskärl
När vatten värms upp utvidgas det. Ju högre temperaturen är desto större volym kräver vattnet. I ett vattenburet värmesystem kan temperaturen på vattnet öka från + 4 grader till kokpunkten (+ 100 grader) vilket innebär en volymökning på 5 procent. För att inte systemet ska gå sönder av volymökningen finns ett expansionskärl anslutet till systemet som tillåter volymökningar.
Upp på sidan
Fjärrkyla
Principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används främst i kontors- och affärslokaler men också för att kyla industriprocesser.
Fjärrvärme
System för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten.
Fjärrvärmecentral
Varje hus som är anslutet till ett fjärrvärmenät behöver en fjärrvärmecentral. I centralen finns allt som behövs för att huset ska kunna tillföras värme och varmvatten, bland annat en värmeväxlare för varmvatten och en för tappvarmvatten.
Fjärrvärmeväxlare
Se Värmeväxlare.
Flexibel
Något som anpassas efter omständigheterna - som har förmåga att anpassa sig.
Flis
Biobränsle som ofta görs på skogsavfall. Används i värmepannor främst i fjärrvärme- och närvärmeanläggningar.
Fläktkonvektor
En fläktkonvektor är en vattenburen radiator (element) med en fläkt som kan avge lika mycket värme som tio elradiatorer. Värmen som alstras blåses ut med hjälp av en tystgående fläkt och sprids i huset. Med en mer öppen planlösning kan den varma luften cirkulera fritt och därmed nå en större yta, och kan då vara ett lämpligt alternativ till traditionella vattenburna element.
Fossilt bränsle
Bränsle, exempelvis kol, olja och naturgas, bildat av biologiskt material under miljoner år.
Freoner
En grupp ämnen som används som lösningsmedel, isoleringsmaterial eller köldmedium i till exempel kylar, frysar och värmepumpar. Bryter ner ozonskiktet och är även en kraftig växthusgas som bidrar till växthuseffekten. Sedan den 1 januari 2000 är det förbjudet att använda freonerna. Dessa ämnen har ersatts av andra köldmedier med liknande värmetekniska egenskaper, till exempel ammoniak eller kolväteföreningar.
Frekvensstyrning
Steglös inställning av varvtal för bränsleinmatning med matarskruv, pumpar och motorer.
Friktion
Motstånd mot glidning mellan två föremål i kontakt.
Frånluft
Använd, smutsig, ventilationsluft som förs ut ur bostaden.
Frånluftsventilation
Ett ventilationssystem där tilluft kommer in genom springor, otätheter eller tilluftsventiler i bostaden medan frånluft tas ut ur bostaden med hjälp av en fläkt.
Frånluftsvärmepump
En värmepump som hämtar värme ur frånluften, den ventilationsluft som lämnar huset. En frånluftsvärmepump kan bara installeras i en byggnad med styrd ventilation. Frånluftsvärmepumpen kan anslutas till värmesystemet och/eller till beredning av varmvatten.
FTX
Betyder från- och tilluftsventilation med återvinning. Det är en styrd ventilation där den uppvärmda frånluften, genom en värmeväxlare, förvärmer den kalla inkommande tilluften.
FX
Betyder frånluftsventilation där värmen i frånluften utnyttjas för uppvärmning av varmvatten genom en värmepump.
Förbränningsgaser
Det man i dagligt tal kallar rök, alltså de heta gaser som uppstår vid förbränning.
Upp på sidan
Förbränningsprocess
Vid vanlig förbränning omvandlas bränslet tillsammans med syret i luften till värme, rökgaser och aska. Den brännbara substansen består främst av kol och väte, i vissa bränslen även mindre mängder svavel. Under förbränningsprocessen bildas olika restprodukter som rökgaser och aska. Genom att förbränna till exempel trä, olja eller kol frigörs den energi som är bundet i materialet och kan sedan utnyttjas till elproduktion, rörelseenergi (bilar) eller uppvärmning.
Förnybar energikälla
Energi som förnyas, produceras på nytt genom att omvandlas i vårt ekologiska system. Exempel är vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle och vågenergi. .
Förrådsberedare
En typ av varmvattenberedare där en viss mängd vatten ständigt är uppvärmd.
Gasturbin
Drivs av förbränningsgaser, exempelvis naturgas, som med hög hastighet trycks genom turbinen . Med hjälp av en generator kan rotationsenergin hos turbinen användas för framställning av elektricitet.
Generator
En maskin som omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi.
Upp på sidan
Gengas
Från början förkortning för generatorgas. Gengas produceras i ett gengasaggregat genom förkolning av bränslet, ofta ved. Gasen är en blandning av kolmonoxid, vätgas, metan, kvävgas och koldioxid. Har använts för att driva både tåg, traktorer, lastbilar och bilar under tider av bensin- och dieselbrist.
Genomströmningsberedare
Om du har en el-, ved-, pellets-, eller oljepanna är det här en vanlig typ av varmvattenberedare. Vattnet värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan eller ackumulatortanken.
Geotermisk energi
Energi som antingen är lagrad i mark från solinstrålning, eller som på stora djup är uppkommen av jordens inre värmeenergi. Geotermisk energi kan användas för uppvärmning av byggnader med hjälp av en värmepump, exempelvis genom mark- och bergvärme.
Gigawatt
Skrivs 1 GW = 1 000 000 kilowatt.
Givare
En sorts sensor eller avkännare, till exempel en temperaturgivare, som känner av temperaturen i luften eller vattnet.
Glaskeramikhäll
Ett alternativ till en traditionell spishäll med gjutjärnsplattor. Glaskeramikhällen är ett bättre val ur energisynpunkt.
H
Halogenlampa
Innehåller både glödtråd och halogengas. Ljuset i halogenlampan är ofta koncentrerat i en riktning, vilket gör att man kan ha en lägre effekt i exempelvis läslampan.
Hermetisk
Något som är fullständigt lufttät.
Hushållsel
Den el som används till belysning, hushållsmaskiner och hemapparater, men inte till uppvärmning och varmvatten. I vissa fall inkluderas även golvvärme i till exempel badrum här.
Huvudsäkring
Den säkring som hela hushållets strömförbrukning passerar genom.
Högtemperatursystem
En variant av vattenburet värmesystem där vattnet levereras med hög temperatur ut från pannan. Framledningstemperaturen är 80 grader och returledningstemperaturen är 60 grader. Dessa finns i hus byggda före 1984.
Upp på sidan
Induktionshäll
Häll för matlagning, där värmen alstras genom ett högfrekvent magnetfält med hjälp av en induktionsspole. Fältet skapar en elektrisk ström i kastrullens eller stekpannans magnetiska botten och värmen sprider sig därefter till maten. Induktionshällen är ett bättre val ur energisynpunkt än spis med gjutjärnsplattor.
Infravärme
Vanlig benämning på värme från elradiatorer, där huvuddelen av energin överförs genom infraröd strålning
Isobutan
Ett kolväte, en alkan. Den används som kylmedie i bland annat kylskåp och har då beteckningen R600. Isobutan används också som förpackningsgas i livsmedel, med E-nummer E 943b och förekommer i gasol.
Kallras
Den varma inomhusluften kyls ner vid den kalla fönsterrutan. Den nedkylda luften sjunker och kan orsaka en känsla av drag nära fönstret och ge upphov till kalla golv.
Katalysator
(I bil) Avgasrenare.
Kilowatt
Skrivs 1 kW = 1 000 Watt.
Kilowattimme
Skrivs 1 kWh = 1 kilowatt under en timme.
Klimatskal
Husets ytterhölje, det vill säga väggar, golv och tak. I klimatskalet ingår förstås också husets fönster och ytterdörrar.
Koldioxid, CO2
En molekyl som består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid är en växthusgas som bildas vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas bidrar koldioxid starkt till växthuseffekten, eftersom dessa bränslen återskapas mycket långsamt och därmed inte binder koldioxid såsom växtmaterial gör.
Kollektorslang
En sluten slang som förbinder en värmepump med värmekällan, till exempel borrhålet i marken eller markslingan. Genom slangen cirkulerar en vätska som för med sig värme från värmekällan till värmepumpsaggregatet. Kollektorvätskan är en frostskyddad vätska. Ofta används en blandning av vatten och etanol, men andra kollektorvätskor förekommer.
Upp på sidan
Kombisolvärmesystem
Solvärmesystem som både värmer huset och varmvatten. Är det vanligaste solvärmesystemet som installeras idag.
Komfortgolvvärme
Golvvärme som är installerad i vissa delar av huset och inte inkopplad på det ordinarie värmedistributionssystemet. Komfortgolvvärme installeras ofta under klinker- eller stengolv i badrum för att göra det mer behagligt att gå på.
Komfortvärmepump
En uteluftsvärmepump (luft-/luftvärmepump) som också kan användas för kylning av inomhusluften under den varma årstiden.
Kompaktlysrör
En lågenergilampa som ofta kräver en speciell armatur eftersom den har stift istället för en skruvsockel. Det blir dock vanligare och vanligare att även kompaktlysröret har en vanlig skruvsockel.
Kompressor
Apparat som alstrar högt tryck i luft eller andra gaser.
Kondens
När vattenånga går över till vätskeform kallas det kondens. Ett exempel är imma på en glasruta. Kondens uppkommer när luft kyls av och med minskad temperatur kan luften inte hålla lika mycket fukt. Därför fälls vattenångan ut, i form av vatten.
Konvertera
Byta värmesystem, exempelvis från elvärme till fjärrvärme eller vedeldning.
Kraftvärmeverk
Kraftverk som producerar både el och värme. Värmen används i angränsande fjärrvärmenät eller industriella processer.
Kulvert
Täckt underjordisk kanal eller gång. I energisammanhang används kulvertar som rör för att distribuera varmt eller kallt vatten mellan olika byggnader
Köldbrygga
En konstruktionsdetalj som har kontakt både med den varma insidan och den kallare utsidan av ett hus och leder ut värme. Det är vanligt att köldbryggor uppstår vid balkonginfästningar, mellan våningsplan, i takfoten och i ytterhörn på klimatskalet. Köldbryggan orsakar värmeförluster och kalla ytor inomhus
Köldmedium
Olika typer av vätskor som används för att producera och transportera kyla i kylanläggningar eller värme i värmepumpar.
Upp på sidan
LED-belysning
LED betyder ljusemitterande dioder och sådan belysning är ett energieffektivt alternativ till vanlig belysning. De finns dessutom i olika färger.
Legionella
Legionella är en bakteriefamilj som finns naturligt i vårt dricksvatten. Legionella har normalt låg tillväxt vid låga temperaturer, till exempel då vattnet går i vattenledningar i marken (+-0 till +10 grader), men ökar kraftigt i tillväxt vid temperaturer omkring kroppstemperatur ( 37 grader). Vid temperaturer över 50 grader dör Legionellabakterien. Legionella i varmvatten kan ge upphov till svåra lunginflammationer när man andas in vattenånga till exempel i duschen.
Likström
Den typ av ström som man exempelvis får från solceller och batterier. Likström kan omvandlas till växelström (till exempel hushållsel) genom en växelriktare.
Ljussensor
En givare som automatiskt styr tändning och släckning av belysning vid skymmning och gryning.
Lokaleldstad
Exempel på lokaleldstäder är braskaminer, kakelugnar och öppna spisar. De är ett komplement till det huvudsakliga värmesystemet. Samtliga lokaleldstäder är gjorda för att eldas några timmar i taget och inte kontinuerligt.
Luft-luftvärmepump
En typ av värmepump som består av en utomhusdel och en eller flera inomhusdelar. Utomhusdelen tar värme ur utomhusluften. Värmen överförs till inomhusdelen som sedan avger värmen direkt till inomhusluften med hjälp av en fläkt. En luft-luftvärmepump kan inte värma tappvarmvatten eller radiatorvatten.
Luft-vattenvärmepump
En värmepump som utvinner energi ur uteluften och överför den till en byggnads vattenburna värmesystem. Värmen tillförs också tappvarmvattnet. Luft-vattenvärmepumpars effektivitet minskar med uteluftens temperatur.
Lysrörslampa
En lågenergilampa med med skruvsockel. Den kan användas i vanliga armaturer.
Lågenergihus
Ett hus som är mycket välisolerat och har energieffektiva komponenter som gör att det har låg energianvändning för uppvärmning.
Lågenergilampor
Lågenergilampor ger mycket ljus med hjälp av lite energi. De kan spara upp till 80 procent el jämfört med en glödlampa och lysa tio gånger längre än vanliga glödlampor. Det finns två slags lågenergilampor. Den med skruvsockel kallas lysrörslampa och ersätter glödlampor. Den andra med stift kallas kompaktlysrör som kräver speciella armaturer.
Lågtemperatursystem
En variant av vattenburet värmesystem där vattnet levereras med låg temperatur ut från pannan. Framledningstemperaturen är 55 grader och returledningstemperaturen är 40-45 grader. Dessa finns i hus byggda 1984 eller senare.
Upp på sidan
Marginalel
Marginalel är den elkraft som ur ett marknadsekonomiskt perspektiv ligger på marginalen i ett system. Det är denna el som vid varje given tidpunkt är dyrast att producera.
Megawatt
Skrivs 1 MW = 1 000 kW.
Mätaravläsning
Avläsning av mätaren för el eller vatten i en fastighet för att ta reda på förbrukningen.
Naturgas
Ett fossilt bränsle som består till 90 procent av metan. Vid förbränning ger naturgasen lägre halter av miljöskadliga ämnen jämfört med olja. Gasen används bland annat som bränsle inom industrin, som fordonsbränsle, samt i hushåll.
Nord Pool
Kan jämföras med en aktiebörs men är istället en gemensam elbörs där elbolag handlar med el. På Nord Pools spotmarknad handlar ett 20-tal länder.
Närvarogivare
En givare som automatiskt tänder belysningen när den känner av rörelser och som släcker en tid efter rörelsen har upphört. Kallas också för rörelsevakt.
Närvärme
Närvärme är ett värmesystem likt fjärrvärme men i mindre skala, uppbyggt av värmeanläggning, nät och mottagare (hus). Värmeanläggningen är som ett mindre fjärrvärmeverk. Nätet är uppbyggt av kulvertar med rör som leverarar värmen i form av hett vatten. Exempelvis kan några småhusägare gå ihop och skapa ett gemensamt närvärmenät.
Nätavgift
En fast årlig abonnemangsavgift och en rörlig avgift för överföring som beräknas baserat på din förbrukning och betalas till nätföretaget.
Nätbolag
Äger ledningsnäten och ansvarar för att elen transporteras till användarna genom ledningarna. Av praktiska och ekonomiska skäl har varje nätbolag ensamrätt för en viss geografisk region.
Nätföretag
Betyder samma sak som nätbolag.
Upp på sidan
O
Offeranod
En stav av exempelvis magnesium, som skyddar plåten i varmvattenberedaren mot rost genom att staven rostar istället för plåten i beredaren.
Offert
Ett förslag på utförande och kostnad av tjänst eller produkt eller både och. Exempelvis kan en privatperson fråga om en offert från ett företag på installation av en värmeanläggning.
Oljepanna
Används för eldning av olja så att hett vatten eller ånga kan produceras och sedan användas för uppvärmning av huset eller industriprocesser.
Pannverkningsgrad
Förhållandet mellan nyttiggjord energi som en panna lämnar ifrån sig till värmesystemet och tillförd energi. Nyttiggjord energi är insatt energi (till exempel i form av pellets) minus förluster: strålningsförluster, genomströmningsförluster och förbränningsförluster.
Passivhus
Ett hus med mycket god isolering . Huset kan värmas upp med hjälp av spillvärme från apparater och med kroppsvärme från de boende. Under årets kallaste dagar behövs ofta ett litet värmetillskott, till exempel via ett värmebatteri i ventilationsaggregatet.
Pellets
Stavformade, komprimerade bränslestycken som tillverkas av sågspån eller kutterspån. Används som bränsle både i stora pannor för fjärrvärmeproduktion och i mindre pannor i småhus.
Perlator
Ett snålspolande munstycke som kan fästas i utloppspipan på en vattenkran. Perlatorn blandar in luft i vattenstrålen vilket gör att vattenflödet upplevs fylligare och mjukare samtidigt som vattenanvändningen minskar.
Plattvärmeväxlare
En typ av varmvattenberedare där vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten och i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det varma vattnet och som därefter går vidare ut till en vattenkran.
P-märkt
En produkt som är P-märkt är granskad och kontrollerad av Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, enligt regler som finns uppsatta för varje produktområde. Detta för att säkra kvaliteten i produkten. Finns bland annat på byggprodukter och pelletskaminer.
Primär värmekälla
En värmekälla som kan stå för det huvudsakliga årsbehovet av värme till ett hus, till exempel en pelletspanna, elpanna eller en bergvärmepump.
Upp på sidan
R
Radiator
Det som många i vardagligt tal kallar (värme)element och som överför värmen till inomhusluften.
Radiatorventil
Ventil som reglerar värmeflöde till radiator (element). Ventilen kan antingen vara termostatstyrd eller manuell.
Reglersystem
Ett centralt styrsystem som kopplas till husets distributionssystem och som kan användas för att sänka eller höja temperaturen i husets olika delar eller för att sänka temperaturen när huset står tomt.
Rörelsevakt
En givare som automatiskt tänder belysningen när den känner av rörelser och som släcker en tid efter rörelsen har upphört. Kallas också för närvarogivare.
Rörlig värmekostnad
Kostnaderna för elen eller det bränsle som används för uppvärmningen av huset och tappvarmvattnet. Anges oftast i öre per kilowattimme. Den rörliga värmekostnaden går, till skillnad från fasta kostnader, att påverka genom exempelvis en sänkning av inomhustemperatur eller ändrade duschvanor.
Upp på sidan
Sekundär värmekälla
En värmekälla som inte ensam kan stå för hela årsbehovet av värme, till exempel en solfångare, en luft-luft värmepump eller en vedkamin.
Shunt
En ventil för att reglera flödet av till exempel vatten genom radiatorer, värmepannor eller ackumulatortankar.
Självdragsventilation
Ventilationssystem där både tilluft och frånluft tas ut och in genom ventiler, springor och otätheter i husets konstruktion. Ofta finns frånluftskanaler i murstocken där frånluften strömmar ut. Det är temperaturskillnaden mellan utomhus- och inomhusluften som driver luftutbytet.
Skymningssensor
En sensor som känner av när det blir ljust eller mörkt. Vanligtvis kopplas den till en lampa som tänds när det bli mörkt utomhus. På så sätt spar man energi genom att lampan bara är tänd då det är mörkt.
Solceller
Används för att producera el med hjälp av solen. Olika tekniker finns, bland annat tunnfilmssolceller och kristallina solceller, vilka har olika verkningsgrad.
Solenergitransmittans
Ett mått på hur mycket av solens värme som kommer in genom fönstret. Den direkt (primärt) transmitterade strålningen kallas ST. Den energi som absorberas i glas- och solskyddskombinationen kallas SA. En del av SA kommer att avges utåt, medan den andra delen kommer att falla in i rummet. Om den andel av SA som kommer rummet tillgodo adderas till ST fås den totala solenergitransmittansen TST, kallas även solfaktor.
Solfångare
Används för att producera varmvatten från solen. Plan- eller vakuumrörsolfångare är de två vanligaste typerna. Varmvattnet kan användas för uppvärmning och varmvattenproduktion till småhus.
Solinstrålning
I Sverige varierar den årliga solinstrålningen mellan 800 kilowattimmar per kvadratmeter i norr och 1 000 kilowattimmar per kvadratmeter i söder. Den totala instrålningen kan delas upp i direkt strålning (som ger skarpa skuggor) och diffus strålning.
Spetsvärme
Den extravärme som krävs för att värma en byggnad riktigt kalla dagar. För att klara det ökade effektbehovet kan en extra värmekälla ibland behövas, exempelvis i form av en elradiator eller en elpatron kopplat till det vattenburna värmesystemet. Spetsvärme kan också vara till exempel en kamin eller en kakelugn.
Spillvärme
Värme som avges från industriprocesser. Det är ett samlingsnamn på värmeenergi som normalt inte utnyttjats, som har spillts bort. Denna värme kan till exempel tas tillvara i fjärrvärmenätet.
Stadsgas
Består till största delarna av vätgas och metan. Gasen används huvudsakligen i bostäder för uppvärmning och matlagning på gasspis, men även inom industrin.
Standby
Exempelvis hemelektronik som stängs av med en fjärrkontroll istället för med strömbrytaren fortsätter att dra el trots att den inte används, vilket brukar kallas standby-förbrukning.
Styr- och reglersystem
Ett system som bidrar till en önskad och jämn temperaturfördelning i huset. Systemet känner av små förändringar i temperatur i huset och justerar värmen från elementen därefter.
Systemverkningsgrad
Är förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi.
Upp på sidan
T5-lysrör
Ett speciellt lysrör med lång livslängd och högt ljusutbyte. Sett till ljusutbytet är T5-lysrören den mest energieffektiva ljuskällan.
Tappvarmvatten
Varmvatten som kommer ur vattenkranen.
Tariff
Nätbolagens olika prisalternativ. Vilken tariff som ger lägst kostnad beror bland annat på vilken tid på dygnet eller säsong på året som elförbrukningen är som störst.
Termografering
Att använda en värmekamera som synliggör varma och kalla partier, exempelvis runt ett fönster, och sedan tolka infromationen. Genom värmekamerans bilder kan man ta reda på var värme läcker ut mest ur en bostads väggar, fönster och dörrar och därefter minska värmeläckaget med tätning eller isolering. Termografering bör göras av en bygg- och energikunnig person.
Termostat
Anordning som automatiskt styr temperaturen på en apparat eller i en lokal.
Terawatt
Skrivs 1 TW = 1 000 000 000 kilowatt.
Tilluft
Frisk ventilationsluft som förs in i bostaden.
Tilläggsisolera
Att utöka eller förbättra tidigare gjord isolering. Exempelvis kan man lägga på ett extra lager isolering i väggar och på tak för att minska energiförluster.
Timer
Ett elektriskt instrument för att mäta tid och vid bestämda tidpunkter starta eller stoppa en eller flera funktioner.
Torv
Organisk jordart som bildas i fuktig och syrefattig miljö genom nedbrytning av döda växt- och djurdelar under inverkan av mikroorganismer och kemiska föreningar. Kan användas som bränsle. Bildas ur biomassa men torvmarker tillväxer mycket långsamt och anses inte kunna ta upp den koldioxid som frigörs vid förbränning.
Transformator
Anordning för att förändra växelströmmens spänning till en nivå som är lämplig för överföring eller för användarnas behov.
Transmittans
Ett mått på hur stor del av den infallande strålningen mot en glasruta som passerar. Strålningen som inte transmitteras kommer att reflekteras eller absorberas av glaset. Dagsljustransmittans är ett mått på mängden dagsljus som kommer in genom ett fönster, och anges i procent.
Turbin
Maskin med propeller eller skovelliknande hjul som drivs av en gas eller vätska och producerar el.
Täthetsprovning
Moderna hus som har styrd ventilation ska vara täta för att ventilationen och isoleringen ska kunna fungera bra och för att undvika fuktskador. För att kontrollera att ett hus är tillräckligt tätt, exempelvis vid nybyggnation, görs en täthetsprovning.
Tätskikt
Ett luft- och ångtätt lager som tätar mellan insidan och utsidan av ett hus. Tätskikt behövs framför allt om huset är välisolerat, för att undvika fuktskador.
U
Uteluftvärmepump
En värmepump som utnyttjar värmen i utomhusluften som värmekälla.
U-värde
Ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. Det är bättre ju lägre U-värdet är. U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 kvadratmeter yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen.
Upp på sidan
V
Vakuumrörssolfångare
En solfångare som är uppbyggd av rör som är isolerade med vakuum. Genom vakuumisolering stannar den instrålande värmeenergin från solen på ett effektivt sätt.
Varmvattenberedare
En apparat som värmer vatten till bad och dusch i ett hushåll. Det finns flera olika typer av varmvattenberedare och det går att värma upp vattnet på en rad olika sätt.
Varvtal
Det antal varv som till exempel en fläkt snurrar per minut.
Varvtalsreglering
Reglering av varvtal på till exempel en fläkt för att reglera ett luftflöde.
Vattenburen värme
Uppvärmt vatten som pumpas runt i ett slutet rörsystem till radiatorer eller golvslingor där värmen avges.
Vattenburen luftvärme
Ett till- och frånluftssystem där luften som är på väg in i huset används för att värma huset. Tilluften värms upp av slingor uppvärmda med cirkulerande varmvatten.
Verkningsgrad
Verkningsgrad är ett uttryck som visar hur effektivt vi utnyttjar energin och hur effektiv en energiprocess är. Det kan också ange andelen energiinehåll av bränslet som kommer huset till godo. Verkningsgraden brukar anges i procent.
Vitvaror
Vanligen större hushållsprodukter, typ diskmaskin, tvättmaskin och kylmöbler.
Volt
Ett mått på elektrisk spännig. Spänningen i ett vägguttag i Europa är vanligtvis 230 Volt.
VVS
En förkortning som står för värme, ventilation och sanitet. Det finns VVS-system för bland annat inomhusklimat i fastigheter och för vattenförsörjning och avlopp.
Värmebatteri
Används vid vattenburen luftvärme för att värma den luft som kommer in i huset till rätt temperatur. Ett värmebatteri kan också användas i ventilationssystem som återvinner energi från ventilationsluft (frånluft), som tillskottsvärme då återvunnen energi inte räcker till.
Värmebärare
Ett ämne, ofta en vätska, som transporterar värme från en värmekälla till ett värmedistributionssystem.
Värmefaktor
Kvoten mellan den värme man tillgodogör sig i ett värmesystem och tillförd driftenergi. Används som ett mått på en värmepumps effektivitet och kan även kallas värmeutbyte.
Värmepump
En värmepump är en värmekälla som använder el för att utvinna energi från till exempel marken, luften eller berggrunden. En värmepump kan antingen komplettera ett befintligt värmesystem, eller ingå i ett helt nytt värmesystem. Värmepumpen levererar ungefär tre gånger så mycket värme som den använder elenergi för sin drift.
Värmepumpstumlare
En energisnål torktumlare med inbyggd värmepump som gör att den varma luften kan användas två gånger. Värmepumpstumlaren drar hälften så mycket energi som en vanlig torktumlare.
Värmeutbyte
Kvoten mellan den värme man tillgodogör sig i ett värmesystem och tillförd driftenergi. Används som ett mått på en värmepumps effektivitet och kan även kallas värmefaktor.
Värmeverk
Anläggning för produktion av värmeenergi till ett fjärrvärmenät.
Värmeväxlare
En apparat där ett medium överför värme från ett system till ett annat system utan att medierna i de olika systemen behöver blandas eller röra vid varandra. Mediet kan vara vatten, luft eller en vätska.
Värmeåtervinning
Värmen i den utgående ventilationsluften kan återvinnas genom att en värmeväxlare kopplas in. Den överför värmen till den ingående ventilationsluften eller värmer vatten. Värmeåtervinning kan ske genom en värmeväxlare eller en frånluftsvärmepump.
Växelriktare
Med en växelriktare omvandlas elektrisk ström från likström till växelström.
Växelström
Den typ av elektrisk ström som finns i elnätet.
Växthuseffekten
Växthuseffekten är den process i atmosfären som gör vår planet varm. De särskilda växthusgaser som behövs för denna process är en förutsättning för liv på jorden. Sedan den industriella revolutionen har människan ökat utsläppen av växthusgaser till atmosfären och därigenom orsakat en förhöjd växthuseffekt. Främst sker detta genom fortsatt ökande utsläpp av koldioxid. Världens ledande forskare bedömer att redan de utsläpp som gjorts hittills kommer att påverka jordens klimat, och få mycket stora konsekvenser för allt liv.
Växthusgas
Fleratomiga gaser som finns i atmosfären, som har förmågan att absorbera värmestrålning och på så sätt öka temperaturen i atmosfären och vid jordytan. Växthusgaserna är koldioxid, metan och freoner, men även vattenånga, moln och lustgas, liksom partiklar och ozon. Av dessa är det främst de ökande utsläppen av koldioxid från människan som bidrar till växthuseffekten.
Upp på sidan
Watt
Effekt mäts i watt (W).
Wattimme
Skrivs som 1 Wh = 1 W under en timme. Om en 40 Wattslampa lyser i 5 timmar så har den använt 200 Wh eftersom 40 x 5 = 200.
Ytjordvärmepump
Värmepump som används för att utvinna värme från mark på små djup.
Årsverkningsgrad
Förhållandet i procent mellan använd och tillförd värme överfört till värmesystemet på årsbasis.
