Biobränslen ställde om Sveriges fjärrvärmenät

Omställningen har en rad orsaker men till exempel nya lagar men också statligt stöd har lett fram till den.

– Vi har stora tillgångar av biobränsle och inga fossila bränslen att ta hänsyn till, som Norge. Att vara ett litet land underlättar gemensamma systemlösningar. Tack vare en offensiv politik har vi kunnat bygga en stark hemmamarknad. Allt detta har gjort oss till föregångare i världen, säger Kent Nyström tidigare vd i Svenska bioenergiföreningen Svebio.

Användningen av biobränsle ses idag som en naturlig del av det svenska energisystemet, men så har det inte alltid varit. 1970 var det endast två procent biobränsle i det svenska fjärrvärmesystemet.

Men intresset ökade för biobränsle efter en oljekris 1973, och årtiondet förde också med sig en ökad miljömedvetenhet. Statliga stöd till fjärrvärmeverken gjorde också att de gick från att elda med olja till att elda med fasta bränslen som flis, torv och bark.

Ökad skatt gav minskade utsläpp

Under mitten av 80-talet blev olja och kol billigt igen, istället blev det klimatfrågan som fick Sverige att öka sin användning av biobränslen.

1991 infördes skatt på bränslen med stora utsläpp av koldioxid, vilket i sin tur ledde till ett ökat intresse för biobränslen. Samtidigt med koldioxidskatten gavs också investeringsstöd till kraftvärmeverk och för utvecklingen av biobränslen. Detta ledde till en mängd nya kraftvärmeverk för biobränsle i bland annat Växjö, Skellefteå, Sala och Eskilstuna.

Statligt stöd gav möjligheter till nytt tankesätt

Forskning och det storskaliga systemet för fjärrvärme har gjort det möjligt att utvinna både värme och el ur biobränsle.Skellefteå kraft tog det ytterligare ett steg, med hjälp av det statliga stödet är de idag Sveriges fjärde största elkraftsproducent. Men de är också Sveriges största tillverkare av träpellets till biobränsle. Och allt detta hänger ihop, i Hedensbyn byggdes världens första kombinerade kraftvärmeverk och pelletsfabrik. Ånga från värmeverket kunde tas tillvara och används till att torka pellets i fabriken och sedan föras tillbaka in i värmeverket och komma till nytta igen.

Pelletsfabriken är också så effektiv att en stor del av den pellets som produceras också säljs vidare till exempel till Hässelbyverket utanför Stockholm. Även privatpersoner har blivit en ökande marknad för träpellets då fler och fler går från olja till pellets i sina villapannor.

Nya forskningsområden växer fram

Råvaran till biobränsle kommer till största delen från skogen. Ofta handlar det om rester från avverkning så som grenar och toppar, vilket brukar gå under samlingsnamnet grot. När det på 1980-talet blev vanligt med användande av grot var det ännu oklart vad som skulle hända med skogens ekosystem. Detta har lett till nya forskningsområden och 1998 presenterade Skogsstyrelsen rekommendationer för hur biobränsle på ett miljöanpassat sätt utvinns. 2007 samanställde Energimyndigheten forskningen inom området. Utifrån detta kunde sedan Skogstyrelsen 2008 uppdatera sina rekommendationer. Mer forskning och uppföljning krävs fortfarande men ett helt nytt forskningsområde som nu tittar på dessa frågor har växt fram.

Från fossila bränslen till biobränslen på 20 år

Biobränslet har spelat en stor roll i den svenska fjärrvärmeproduktionen och från 1980 till 2000 gick fjärrvärmeproduktionen från 90 procent fossila bränslen till 90 procent biobränslen. Biobränslet har minskat beroendet av olja, gett minskade klimatutsläpp men också varit positivt för ekonomin.