Vägen till ett mobilitetssystem i världsklass

Nya vanor, komplexa system men en solklar vision med hållbar mobilitet är framtiden. För att nå målen som världen enats om i Agenda 2030 krävs förändrade beteenden, samarbeten och nya lösningar.

Typ av stöd Typ av stödmottagare
Lyckade Insatser - Övrigt Lyckade Insatser - Övrigt
Typ av stöd Lyckade Insatser - Övrigt Typ av stödmottagare Lyckade Insatser - Övrigt

Både Linköping och Skåne har tittat närmare på hållbar mobilitet som tjänst för att nå klimatmålen och utifrån deras behov presenterat två lösningar på samma utmaning, att ställa om från eget ägande till en hållbar mobilitet som tjänst. Hållbar mobilitet som tjänst strävar efter att vi ska gå från eget ägande av till exempel bil till att istället dela och hyra fordon när man behöver. Att åka ensam i en bil med fossilt bränsle är naturligtvis inte optimalt, vare sig för miljön eller ur ett hälsoperspektiv. Det är det inte heller att begränsa möjligheterna att äga och åka bil.  

Linköping och Skåne har fått medel i Energimyndighetens utlysning och driver två pilotprojekt för att få invånare att resa mer hållbart med mobilitet som tjänst, även kallad MaaS - Mobilitet as a Service.  

Flickor som åker elsparkcykel

Foto: kasto80/Mostphotos

Sandra Viktor är mobilitetssamordnare på kommunen och projektledare för MaaS Linköping. Där har de tittat på behoven och kommit fram till att de behöver göra det enklare och mer attraktivt för Linköpingsborna att resa mer klimatsmart i en stad som vill växa hållbart. Även för att nå kommunens mål om att bli koldioxidneutrala 2025.  

– I stället för att äga sin bil och muttra över dyra parkeringar och rödljus, så vill vi få folk att se andra möjligheter. Det resulterade i ZAPP, en app som ska ge användaren en massa alternativa färdmedel för att ta sig hela vägen från A till B. Appen lanserades nyligen för en begränsad testgrupp, säger Sandra.  

I appen kan användare se vilka olika typer av färdmedel som finns tillgängliga. Det finns redan nu elcyklar, elskotrar och lådcyklar och en ny typ av färdbiljett.  

– Genom att erbjuda en gemensam biljett oavsett färdsätt så fokuserar vi på resan och resans kostnad istället för att lämna det pusslet till resenären. De flesta uppger att det är svårt att veta hur varje enskilt tjänst fungerar och kostar – så då försöker vi lösa det.  

Appen ska bli standarderbjudandet för nyinflyttade och förenkla självbetjäningen för hållbara resor. Att kommunen vänder sig just till den gruppen är ingen slump.  

– Vi har jobbat mycket med tjänstedesign och olika personas gällande både marknadsföring och utformning, även tittat på arbetsplatser som har ett tydligt fokus på förändrade pendlings- och tjänsteresor. Är man dessutom mitt i en förändring såsom nytt hem eller jobb är man mer benägen att fortsätta förändringar visar flera undersökningar.  

Det finns en tydlig vision av att projektet visar vägen och arbetet för att hitta en hållbar affärsmodell kvarstår tills behovet inte behövs längre. I projektet finns det kommunala parkeringsbolaget som ser en stor vinst i att arbeta med mobilitet istället för traditionella parkeringsplatser.  

– Det skapas även nya tjänster i Linköping med privat bildelning och vi försöker även i dialog med byalagen på landsbygden hitta smarta tjänster för att göra det lättare att resa hållbart även där. Något vi jobbar på är att låta allmän resenärer att nyttja lediga platser på skolbussarna, säger Sandra.  

Det har skapats ett ekosystem mellan parkeringsbolaget, fastighetsägare, kommunen, kollektivtrafiken och arbetsgivare i en struktur som ser till att projektet lever vidare efter att pilotprojektet är klart. Det finska start up bolaget Kyyti tillhandahåller den digitala MaaS-plattformen.  

I Skåne ingår de tre största städerna i projektet

I Skåne ser det annorlunda ut, då regionens tre största städer Malmö, Helsingborg och Lund även deltar i projektet.  

– Skåne går med den här piloten före och testar en öppen plattform som skapar förutsättning för utveckling och integration av nya innovativa och hållbara transporttjänster, säger Anders Nilsson projektledare, Innovation Skåne.  

MaaS i Skåne satsar på en digital plattform från spansk/estniska Iomob Technologies som vidareutvecklas tillsammans med Skånetrafiken. Det unika i plattformen är att det har ett öppet gränssnitt som gör det möjligt att integrera olika resetjänster i plattformen.  

– Just öppenheten är viktig för det kan öppna för fler nya och innovativa lösningar som kan bidra till ett hållbart resande. Det sker nästan två miljoner resor i Skåne varje dag och 50 till 55 procent av dessa sker med bil. Det är effekten av ett minskat resande vi vill nå, vem som ser till att vi kommer dit spelar mindre roll, säger Anders.  

MaaS i Skåne är ett samarbete mellan sex aktörer från offentlig sektor och näringsliv och vet i dagsläget inte hur många eller vem som ska koppla in sig på plattformen.  

– Plattformen är skapad för kunna växa med ett globalt digitaliserat biljettsystem men vi har en stor utmaning i hur man kan skapa ett dynamiskt system med offentliga aktörer? Hållbara lönsamma affärsmodeller och att dela data är en förutsättning för utveckling men det behövs även stödjande regelverk med mera.

Foto: leungchopan/Mostphotos

Frågor som öppenhet, affärsmodell och hur den ska designas för att locka 1,3 miljoner människor att förändra sitt resebeteende är ständigt uppe för diskussioner och testas för att hitta bästa lösningarna.  

–  Att skapa en öppen plattform där det ska vara enkelt för både städer, större arbetsgivare och tjänsteleverantörer att bli en del av tjänsten är målet med plattformen. Att öka tillgängligheten mellan stad och land, hitta vad som krävs för att öka transporteffektivitet utan att tappa bort enkelheten med hållbar mobilitet som tjänst, säger Anders.  

För både Anders och Sandra har arbetet med MaaS-projekten gett nya insikter, främst att de frågeställningar som de hade i början idag har landat i helt andra och mer komplexa frågor. Och en utmaning med en pågående pandemi som ser till att utvärderingar och tester är svåra att genomföra.  

– Men så var det den där forskningen som visar att vi är mer förändringsbenägna när vi är i en förändring, och det har ju visat sig vara positivt för att vi inte längre ser hinder för att mötas digitalt istället för fysiskt. Ett steg i rätt riktning för att nå klimatmålen, säger Anders.        

 

Resultat

Resultat