Samhällsekonomiska nyttor med samordnad varudistribution

När Södertörnkommunerna i Stockholm började införa samordnad varudistribution ville Länsstyrelsen göra en ordentlig utvärdering av de samhällsekonomiska nyttorna av samordningen. Tillsammans med IVL, Södertörnskommunerna och Widrikssons åkeri har de nu gjort en grundlig analys av läget.

Foto: Fredrik Hjerling

Länsstyrelsen har som uppgift att stödja och samordna olika politikområden på länsnivå. Inom energi- och klimatområdet ska länsstyrelserna främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Transportområdet är ett av dessa politiska områden.

–Att minska utsläppen från transportområdet är en stor utmaning för Stockholmsregionen liksom för Sverige, säger Anna-Lena Lövkvist Andersen, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen i Stockholms.

Som ett led i arbetet med att minska utsläppen har Södertörnskommunerna i Stockholms län samordnat varudistributionen till sina egna verksamheter. Samordningen innebär att kommunen har ställt krav på att det upphandlade åkeriet ska stå för en omlastningscentral. När varuleveranserna kommer in till centralen packas de om och samlastas innan de distribueras vidare ut till kommunens verksamheter. På så sätt blir det möjligt att minska antalet leveranser och antal körda mil till kommunens olika verksamheter.

Saknades utvärdering av samhällsekonomiska nyttor

Länsstyrelsen i Stockholm och de deltagande kommunerna upplevde ett behov av att kunna se de faktiska samhällsekonomiska nyttorna av den samordnade varudistributionen. Tillsammans med IVL (Miljöinstitutet) söktes därför medel från Energimyndigheten för att grundligt undersöka de samhällsekonomiska nyttorna och miljövinsterna. Målet var att utveckla en metodik och rekommendationer gällande beräkningarna av nyttan kopplat till både samhällsekonomi och klimat, men även till luftkvalitet.

Analys visade på tre starka nyttor

IVL utförde tre olika typer av analyser; transport och utsläppsberäkningar, lokal luftkvalitetsanalys samt en samhällsekonomisk analys. I analysen ingick trafikarbete, energianvändning och utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar.

De samhällsekonomiska nyttorna utvärderades utifrån de mål som Stockholms länsstyrelse hade satt upp i länets klimat- och energistrategi, och data jämfördes med värden från 2014 - en tid innan samordningen fanns på plats.

Den slutliga utvärderingen visade på följande nyttor:

  1. Minskad klimatpåverkan tack vare minskade utsläpp av koldioxid.
  2. Ökad trafiksäkerhet genom minskat antal transporter vid kommunernas verksamheter.
  3. Bättre folkhälsa tack vare minskade utsläpp av luftföroreningar och därmed förbättrad luftkvalitet i närområdet.

– Det blev en intressant diskussion mellan kommunerna och IVL om hur den samhällsekonomiska nyttan skulle beräknas. Om vi tittar på hela samhället i stort så har insatsen inte haft så stor effekt. Tittar vi däremot på kommunerna var för sig har det haft mycket stora effekter, säger Anna-Lena.

Förbättrad närmiljö och arbetsmiljö 

Den fulla effekten av samordnad varudistribution kan avgöras först om några år, men utvärderingen visar på några konkreta resultat redan nu.

–Tack vare samordnade varutransporter har kommunena kunnat minska utsläppen av koldioxid med 70 procent från omlastningspunkten ut till verksamheterna säger Anna-Lena.

Ett viktigt bidrag till minskningen är att kommunerna i sin upphandling ställt krav på biodrivmedel och att lastbilarna ska ha låga utsläpp av luftföroreningar. Sam-ordningen har också lett till ökade möjligheter för lokala leverantörer att delta i kommunala upphandlingar.

Något som inte har utvärderats ur ett ekonomiskt perspektiv, men fortfarande analyserats är den förbättrade arbetsmiljön tack vare färre transporter och fasta tidsfönster. Även närmiljön har förbättrats enligt analysen.

–Närmiljön har blivit mycket bättre på många håll. Till exempel har trafikmiljön runt skolor och förskolor blivit bättre då de får leverans en till två gånger i veckan istället för, i vissa fall, flera gånger om dagen, berättar Anna-Lena.

Lärdomar och råd till andra

Anna-Lena rekommenderar att man tar god tid på sig vid uppstarten av ett liknande projekt samt se till att alla parter vet vad som ska göras och vad som förväntas av dem.

–Kommunerna har lyft att det viktigaste är en god kommunikation. Det är en stor omställning för många och det uppstår lätt missförstånd. Genom att engagera de som berörs får man folk att känna sig delaktiga istället för åsidosatta, säger hon.

Vidare menar hon att de gärna vill fortsätta att sprida resultatet för att underlätta för andra kommuner inför beslut om att införa samordnad varudistribution.

–Vi vill arbeta med att sprida resultatet till fler kommuner så att fler kan fatta underbyggda beslut om samordnad varudistribution. Vi vill också sprida information om att det går att göra på flera olika sätt, till exempel valde en del kommuner att bygga sina egna omlastningsplatser, medan andra upphandlade hela tjänsten.

Energimyndighetens roll och andra aktörer

Förutom IVL och medverkande kommuner så har även Widrikssons Åkeri AB varit till stor hjälp i projektet genom att ha bidragit med kördata.

Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd till projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Programmet ska underlätta samverkan, metodutveckling och spridning av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning för att öka aktörers organisatoriska kapacitet att arbeta med frågorna.

Programmet har nu förlängts till år 2020. Stöden inom programmet riktar sig till energikontor, regionalt utvecklingsansvariga, kommunförbund, länsstyrelser, kommuner och landsting.

Kontaktpersoner och mer information

Projektledare Länsstyrelsen Stockholm: Anna-Lena Lövkvist Andersen
E-post: anna-lena.lovk...@lansstyrelsen.se

Energimyndigheten: Olov Åslund
E-post: olov.a...@energimyndigheten.se

Läs hela utvärderingen här: Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner (2017)

Program Lokal och regional kapacitetsutveckling
Typ av stöd Planeringsbidrag
Typ av stödmottagare Landsting/Region
Slutår 2020

Effekter av våra satsningar-arkivet