Mervärden av energieffektivisering i offentlig sektor

Åtgärder för energieffektivisering kan få fler effekter än minskade kilowattimmar eller minskade kostnader. Här är ett verktyg som visar de mervärden som kan följa av energieffektivisering, till exempel ökad folkhälsa eller minskade utsläpp av växthusgaser. 

Verktyget riktar sig till dig som arbetar i offentlig sektor med projekt som rör energieffektivisering.

Verktyget är baserat på en modell som tagits fram av the International Energy Agency, IEA. Det är uppbyggt som en arbetsbok med flera olika flikar i Excel. Modellen bygger på att du som användare besvarar ett antal frågeställningar och värderar själv hur stor betydelse olika mervärden får. Även negativa effekter finns med i modellen.

IEA uppskattar att dessa värden, generellt sett, är värda 2,5 gånger mer än värdet av energieffektiviseringen i sig.

Verktyg för mervärden av energieffektivisering (Excel)

Exempel på användningsområden för verktyget

Verktyget kan användas för:

  • En utökad analys av planerade åtgärder för energieffektivisering.
  • Uppföljning av genomförda åtgärder för energieffektivisering.
  • Ge en ökad kunskap och samsyn när en grupp gemensamt analyserar mervärden av planerade eller genomförda energieffektiviseringsåtgärder.

Mervärden som finns med i modellen

De mervärden som finns med i modellen är:

  1. Energibesparing. Innebär minskad energianvändning.
  2. Försörjningstrygghet. Innebär minskat beroende av en enskild energikälla eller en energikälla från en specifik region.
  3. Hälsa och välbefinnande. En bred grupp mervärden som omfattar positiv påverkan på inomhustemperatur, ljus- och ljudförhållanden, arbetsskador med mera.
  4. Resurshantering. Omfattar bland annat minskad användning av resurser såsom vatten, eller kemikalier, eller positiv påverkan på biologisk mångfald.
  5. Växthusgasutsläpp. Innebär minskade utsläpp av CO2 med mera.
  6. Luftföroreningar. Omfattar partiklar, svaveloxider, kväveoxider osv.
  7. Energipris. Omfattar möjligheten att påverka energiprisutveckling.
  8. Energileverans. Kan vara möjligheter för energileverantörerna, t.ex. nya energitjänster eller affärsmodeller.
  9. Industriell produktion. Innebär t.ex. lägre produktionskostnader, lägre riskkostnader, minskade driftskostnader.
  10. Sysselsättning. Innebär arbetstillfällen inom ramen för åtgärden.
  11. Värdet av tillgångar. Omfattar till exempel ett företags/organisations eller en byggnads värdeförändring.
  12. Offentliga sektorns budget. Innebär till exempel förändring av kostnader i kommunala budgeten.
  13. Disponibel inkomst. Kan påverkas genom hyresnivåer.
  14. Makroekonomisk påverkan. Är förändringar i landets sysselsättning, BNP, handelsbalans etc., något som inte är utfall från lokala eller regionala projekt.
  15. Energifattigdom. Används inte som begrepp i Sverige och är inte aktuellt i modellen.