Ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet är viktiga verktyg i EU:s arbete för att uppnå 20 procents minskad energianvändning till år 2020. Arbetet med dessa direktiv är inte bara avgörande i energiarbetet utan även viktigt för EU:s klimat- och miljöarbete.
Ekodesignkrav innebär att produkten framöver måste ha viss energieffektivitet och resurseffektivitet för att få användas inom EU. Energimärkningskrav däremot gör tydligt för konsumenten hur energieffektiv produkten är och ger kunden möjlighet att göra aktiva val. Kraven är resultat av en demokratisk process som visar att EU arbetar för att nå klimatmålen.
Ekodesignkraven ger stora energibesparingar eftersom de mest energislösande produkterna förbjuds och samtidigt blir produkterna billigare i drift för konsumenten. Energimärkningskraven möjliggör ännu större besparing och produktutveckling eftersom aspekter som energiförbrukning, buller, prestanda tydliggörs och konsumenterna kan efterfråga de bästa produkterna på marknaden.
Kommissionen räknar med att de hittills beslutade ekodesign- och energimärkningskraven sparar 383 TWh per år inom EU år 2020. Förhoppningen är att fler krav ska beslutas och tillsammans spara 1 116 TWh per år inom EU år 2020. Det är omkring 5 procent av energianvändningen och alltså en bra bit på väg för att nå EU:s mål med 20 procent minskad energianvändning. Enbart beslutet om effektivare belysning, som innebär utfasning av glödlampor, ger en minskad energianvändning på 39 TWh per år inom EU år 2020.
Ekodesign ska spara tre Sverige om året
I grafiken ser du hur mycket energi EU sparar genom ekodesignkrav år 2020 och framåt. Bara de 13 produktgrupper där EU redan har beslutat om krav på ekodesign och energimärkning, gör att vi år 2020 sparar 383 TWh per år. Det är nästan lika mycket el som tre Sverige använder varje år. Sveriges elanvändning 2010 var 132 TWh.
Klicka på bilden så öppnas en större bild.
Den gulgröna färgen i staplarna visar besparingen vi gör genom förordningarna om ekodesign. Den röda stapeln tillsammans med den gula visar elanvändning 2020 om allt fortsatt utan lagstiftning. Elanvändningen för elmotorer hade då varit 1 252 TWh, hembelysning 135 TWh, väg- och kontorsbelysning 260 TWh, standby och off-mode 49 TWh, fläktar 560 TWh, diskmaskiner 35 TWh, tv-mottagare 132 TWh, cirkulationspumpar 55 TWh, luftkonditionering/ luftluftvärmepumpar 73 TWh, externa nätaggregat (till exempel laddare) 31 TWh, enkla digitalboxar 14 TWh (håller på att försvinna och därför finns bara en beräkning för år 2014), kylar och frysar 122 TWh och tvättmaskiner 38 TWh.
Förordningar börja gälla direkt
Både ekodesignkraven och energimärkningskraven tas fram i form av produktspecifika EU-förordningar som blir direkt gällande i alla EU:s medlemsländer. I varje förordning anges från vilket datum kraven gäller. Beslutade förordningar finns översatta till alla EU:s språk.
