Människa, Energisystem och Samhälle

Programmet Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM) är en satsning på utmaningsorienterad forskning som bidrar med nya insikter om energi- och klimatfrågornas komplexa samspel och motsättningar med andra samhällsfrågor. 

Det kan handla om samspelen mellan människors beslut och ageranden, tekniska lösningar och institutioner såsom politik, lagar, regler, normer, praktiker och marknader.

Programmets utgångspunkt är att hållbara energisystem och minskade klimatutsläpp kräver ny modig kunskap och kompetens. Det ska kunna öppna för nya möjligheter, alternativ och arbetssätt för hantering av energi- och klimatfrågorna som idag kan verka både orealistiska och olönsamma. De komplexa sambanden mellan energi- och klimatfrågorna och andra samhällsfrågor nationellt och internationellt är i fokus.

Forskningen inom programmet ska bidra med nya insikter, ökad förståelse och skapa kunskapsunderlag för att öka förmågan hos alla former av samhällsaktörer att agera och fatta beslut på både kort och lång sikt i frågor som kan leda till hållbara energisystem för alla och minskade klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet.

Forskningsprogrammet efterfrågar en mångfald av vetenskapliga och samhälleliga perspektiv och frågeställningar med olika helhetsperspektiv om samspelen mellan energisystem och samhälle. Det gör att programmet särskilt välkomnar ansatser vanliga inom tvärvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskning som genomförs om och med andra samhällsaktörer uppmuntras.

Programmet omfattar tidsperioden 1 november31 december 2025 med en total budget om 320 miljoner.

+

Människa (människor i energisystemen)

Människor, det vill säga aktörer, gör hela tiden göra val och tar beslut om mål och åtgärder, exempelvis genom:

  • beslut i vardagslivet,
  • vid avvägning av politiska intressen i formella och informella rum,
  • i samarbete mellan nätverk av aktörer,
  • vid entreprenörers val av affärsstrategier liksom
  • vid regioners beslut om energi- och klimatmål som alla har stor inverkan på energisystemen och klimatutsläppen.

Åtgärder riktade för att förändra aktörers beslut kan bidra till minskade energi- och klimatutsläpp och underlätta för samspel i energisystemen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att information ofta inte är tillräckligt. Människors vanor och ageranden är svåra att ändra på och vi agerar på olika sätt i olika situationer, vare sig det är på jobbet, i skolan, på semestern eller i hemmet. Dessutom är energianvändning, eller störningar i energiförsörjningen, något som de allra flesta av oss inte tänker på i vår vardag.

Åtgärder riktade för att förändra aktörers beslut kan bidra till minskade energi- och klimatutsläpp och underlätta för samspel i energisystemen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att information ofta inte är tillräckligt. Människors vanor och ageranden är svåra att ändra på och vi agerar på olika sätt i olika situationer, vare sig det är på jobbet, i skolan, på semestern eller i hemmet. Dessutom är energianvändning, eller störningar i energiförsörjningen, något som de allra flesta av oss inte tänker på i vår vardag.

Det behövs kunskap med modiga perspektiv med utgångspunkt i aktörer och deras verkliga beslutsprocesser, handlingar och livsstilar som kan bidra med kunskap om varför och hur de faktiskt agerar samt vad eller vem som kan förändra det. Kunskap behövs även om de dubbelriktade sambanden mellan aktörers ageranden och deras omgivande politiska, sociala och materiella miljöer. Dessutom behövs kunskap som gör att vi ser på nya sätt på de påstådda glappen mellan lösningars teoretiska potential och dess verkliga resultat i praktiken så att dessa glapp suddas ut.

+

Energisystem (perspektiv på energisystemen)

Att få en ny teknik eller infrastrukturlösning etablerad i samhället kan medföra stora samhällseffekter svåra att överblicka genom att många befintliga lösningar utvecklats under lång tid, och samspelar redan med en rad energi- och samhällsystem samt aktörer med olika intressen. Många led behöver förändras för att ta in andra lösningar och skapa stabila infrastruktur- och innovationssystem inklusive policy- och regelsystem som kan bidra till en transformativ förändring. Dessutom kan energiomställningen ta flera utvecklingsvägar och riktningar, exempelvis på grund av olika perspektiv på hur energi- och klimatmålen ska uppfyllas, förenas och med vilka medel. Vissa branscher och aktörer kommer sannolikt att vinna och andra kommer att förlora beroende på vilka utvecklingsvägar energi- och samhällssystemen tar i framtiden.

Programmet bidrar med kunskap och kompetens baserat på en mångfald av metoder och perspektiv med olika antaganden om hur ett hållbart samhälle med energisystem med mycket låga eller inga klimatrelaterade utsläpp kommer att se ut, och på förändringsprocesser som kan bidra till lärande för hur förändringar av dagens energisystem kommer till stånd och var insatser som policy och styrmedel kan sättas in. Tvärvetenskapliga ansatser och tvärsektoriella samarbeten kan väva in lärdomar från andra kunskapsområden och infallsvinklar från andra samhällssektorer som kan bidra till implementering av idéer och lösningar.

+

Samhälle (energi- och klimatpolitik)

Naturliga klimathot, globala trender och marknader, politiska omvärldshändelser inklusive frågor om geopolitik och säkerhet är alla aspekter som påverkar möjligheten att styra och riktningen för omställning i Sverige. Internationella avtal ska omsättas i mål och strategier nationellt där aktörer tillsammans ska genomföra olika samverkansaktiviteter för finansiering och uppföljning av överenskomna åtgärder. Samtidigt finns ofta olika samhälleliga prioriteringar och många aktörer inblandade med sinsemellan olika intressen och förutsättningar. Exempelvis påverkar nationella politiska prioriteringar inom områden som försvar- och säkerhet, digitalisering, ekonomi och sysselsättning även prioriteringar inom energiområdet. Det gör internationella, nationella och lokala frågor svåra att separera från varandra.

Programmet stödjer projekt som bidrar med kunskap om institutionella förhållanden och olika samhällsutmaningar, globala som nationella och lokala, som kan påverka val av mål och åtgärder och hur de kan överbryggas med koppling till frågor om säkerhet och internationell klimatpolitik såväl som till traditionell kunskaps- och tekniköverföring. Programmet stödjer även projekt som kan minska sårbarheten och/eller undanröja hot mot arbetet med att skapa hållbara energisystem oavsett vad de kommer ifrån eller vad hoten består av.

+

Mål 2025

Kunskap och kompetens

  • Forskningsresultat med en bred mångfald av perspektiv om komplexa samspel inom och mellan energisystemen och övriga delar av samhället finns tillgängliga och bidrar till samhällsförändring.
  • System- och samhällsorienterade analyser om energisystemen och dess relationer med övriga samhället som kan förstås och användas av områdets målgrupper finns tillgängliga som stöd till beslutsfattande på alla nivåer.
  • Svenska forskare och samhällsaktörer deltar i och är efterfrågade som deltagare i internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten.

Forskning i samverkan och dialog

  • Forskare och samhällsaktörer samverkar i forskningens genomförande vilket bidrar till att skapa nya erfarenheter och därigenom ny kunskap och kompetens som implementeras i praktiken och skapar förändring.
  • Det finns etablerade arenor för dialog och samverkan där aktörer inom akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle kan möta varandra.
+

Social hållbarhet

Energiomställningen berör alla. Det gör sociala frågor såsom aspekter av fördelning, rättvisa, jämställdhet och andra maktkritiska aspekter aktuella att hantera i arbetet med att leda samhällets omställning till hållbara energisystem. Exempelvis är båda de politiska målen om att ställa om energisystemet och samhället så att det blir mer jämställt beroende av varandra och har det gemensamt att de handlar om hur vi vill utforma vårt samhälle i framtiden. Enskilda och grupper av människor har olika uppfattningar om takt och riktningar för energiomställningsarbetet, men även skilda förutsättningar att delta i det, exempelvis med avseende på inkomst, utbildning, var i världen man bor, ålder och kön. Ojämlik representation av perspektiv och individer, oavsett samhälls- och energiområde, kan få olika följder vid beslut om mål och åtgärder på alla nivåer, samt vid praktisk tillämpning av åtgärder som ska bidra till de energi- och klimatpolitiska målen.

Det här gör att programmet stödjer forskning som berör energirelaterade frågor och som tar olika perspektiv som har med social hållbarhet att göra i beaktande. Det inkluderar olika former av makt- och normkritiska perspektiv inklusive frågor om kön och genus när det är tillämpligt.  

+

Jämförelser i tid och rum

Det svenska energisystemet är starkt sammankopplat med energisystem i olika delar av världen som påverkar möjligheten att styra systemen i Sverige. På samma sätt är hanteringen av energifrågorna starkt beroende av utvecklingen i andra politik- och samhällssektorer för att undvika målkonflikter mellan olika samhälleliga prioriteringar. Vissa teknikskiften kan ske på ett par decennier, men att genomföra strukturella förändringar av energi- och samhällssystemen, som uppfyllandet av energi- och klimatmålen kommer att innebära, är processer som för det mesta sker under mycket långa tidsperioder.

Programmet stödjer projekt som tillsammans har en bredd av geografiska system- och institutionella perspektiv och som sätter energiområdet i relation till andra politikområden, exempelvis när energifrågorna stöter på styr- och regelverk i andra sektorer nationellt och internationellt. Programmet stödjer även projekt med olika tidsmässiga aspekter som inkluderar både historiska perspektiv som tar till vara kunskap och erfarenheter om dåtidens energisystem och samhälle, och framåtblickande och nytänkande ansatser som kan öppna för nya arbetssätt och vägval.

+

Förändring i praktiken

Att skapa förändring och effekt innebär att forskningen bidrar till att vi förstår och/eller tillämpar något på nya sätt i framtiden. För det krävs att det som kommer ut från forskningen är goda resultat, och där resultaten kan presenteras på sådant sätt att den kan förstås av flera. Kunskapen kan utgöra skriftliga och muntliga kunskapsstöd till beslutsfattare på alla nivåer för möjligheten att ta väl avvägda och modiga beslut för policyutveckling, eller innebära deltagande i praktiska förändringsarbeten genom att tillföra nya perspektiv som medför implementering av andra arbetssätt och lösningar. Samverkande insatser kan öka möjligheterna till att resultat tas fram som kan förstås och tillämpas av flera och därigenom bidra till ökad handlingsförmåga hos olika typer av samhällsaktörer.

Programmet stödjer forskningsprojekt med potential till praktisk tillämpning på kort och lång sikt, såväl som till aktiviteter som innebär samskapande och implementering såväl som satsningar på dialog och kommunikation av forskningsresultat.