Sveriges energianvändning väntas öka de närmaste åren

Efter några år av minskad energianvändning, tror Energimyndigheten nu att användningen i Sverige ökar de närmaste åren. Det beror på att industrin väntas gå bättre och att uppvärmningsbehovet ökar eftersom det förmodas bli kallare än de senaste rekordvarma åren. Befolkningen blir också större.

Energimyndigheten gör varje halvår prognoser för Sveriges tillförsel och användning av energi. Prognosperioden sträcker sig mellan 2015 och 2017.

De två senaste vintrarna har varit ovanligt varma och det har lett till att energibehovet för uppvärmning har varit lägre än vanligt. Prognosen räknar nu med att det blir normalkallt de kommande åren vilket gör att energianvändningen för sektorn bostäder och service ökar.

– En annan orsak är den snabba befolkningsökning vi just nu ser genom immigration. Fler människor innebär ett ökat uppvärmningsbehov och en ökad energianvändning, säger Alexander Meijer från Energimyndigheten.

Industrins energianvändning ökar också i prognosen, eftersom flera energiintensiva branscher väntas öka produktionen de närmaste åren.

Prognosen visar även på en förändring av varifrån vi får elen. Elproduktionen från vindkraft ökar under prognosperioden medan elproduktionen från kärnkraft väntas bli lägre än i föregående prognos, då det kommit nya besked för två reaktorer om nedstängning respektive utebliven återstart.

På transportsidan ökar användningen av diesel medan efterfrågan på bensin minskar, men i mindre utsträckning än vad vi såg i höstens kortsiktsprognos. Andelen förnybar energi inom landbaserade transporter uppgick under 2014 till 14 procent. Till 2017 beräknas andelen öka till 18 procent, eller 25 procent om förnybartdirektivets beräkningsmetod används.

– Användningen av biodieseln HVO väntas öka både i låginblandad form och som ren biodiesel, säger Alexander Meijer.

Om Energimyndighetens kortsiktsprognos:

Energimyndigheten lämnar årligen två kortsiktsprognoser till regeringen. Energimyndighetens kortsiktsprognos våren 2016 omfattar det svenska energisystemets förväntade utveckling under perioden 2015–2017. Resultaten i prognosen är starkt beroende av till exempel antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin under de närmaste åren. Eftersom de antaganden som ligger till grund för prognosen är osäkra kan den verkliga energianvändningen komma att avvika från prognosen. I rapporten beskrivs även energianvändningen och energitillförseln för 2014 enligt den senaste tillgängliga kortperiodiska statistiken.