I kategorin ingår industri (tillverkningsindustri och gruvor), byggverksamhet och areella näringar (fiske, jord- och skogsbruk). Industrin stod för 38 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning 2016, byggverksamhet stod för 1 procent och areella näringar för 2 procent.

Industrin använder mest energi till olika tillverkningsprocesser. Massa- och pappersindustrin är den största energianvändaren, följt av järn- och stålindustrin och kemiindustrin. I massa- och pappersindustrin används främst biobränslen och el för att tillverka pappersmassa och andra pappersvaror. Stål kan tillverkas på olika sätt och olika processer använder olika mycket kol, koks och el. I kemiindustrin ingår allt från gummi- och plastvarutillverkning till läkemedel och tillverkning av kemiska produkter. El och olika fossila bränslen är de vanligaste energibärarna.

I byggsektorn används energi bland annat till byggandet av bostäder och lokaler, olika anläggningsarbeten som till exempel byggande av vägar, tunnlar, järnvägar m.m. De vanligaste energibärarna är diesel, bensin och el.

En stor del av energianvändningen inom areella näringar utgörs av diesel till olika arbetsmaskiner. El och biobränsle används även i stor utsträckning inom jordbruket till belysning och uppvärmning.

Nedan visas den slutliga energianvändningen per energibärare och bransch samt den procentuella energianvändningen per energibärare för industri, byggverksamhet och areella näringar 2016. Diagrammen baseras på statistik från Energimyndighetens årliga energibalans.

Industrins energianvändning beskrivs mer ingående i publikationerna Energiläget och Energiindikatorer. I Nulägesanalysen beskrivs branscher med stora processutsläpp (utsläpp som inte är förbränningsutsläpp).

Kontakt industri: Katja Åström

Kontakt näring: Lars Nilsson