Kompaktlysrör

Gatubelysning i Göteborg. Fotograf: Per Westergård.

Kompaktlysrören finns i många olika typer. Alla har någon form av stiftsockel (med beteckningen GU10, GR8, GR14 osv) som avgör i vilken armatur de passar.

Kompaktlysrör kan alltså bara användas i armaturer som är avsedda för den aktuella sockeln. Det beror bland annat på om lampan är avsedd för drift med elektroniskt eller magnetiskt driftdon.

Det finns kompaktlysrör med effekter ända upp till 120 watt, vilket gör att de kan användas där man tidigare använt lysrör. Med kompaktlysrör ökar möjligheterna att välja ljusfärg.

Idag finns dimbara kompaktlysrör. Trots att de ännu inte går att dimra lika långt ner som en glödlampa, fungerar de bra i de flesta tillämpningar.

Driftdon

Kompaktlysrör drivs med hjälp av ett driftdon som sitter i armaturen. De kan drivas med traditionella don eller moderna elektroniska högfrekvensdon, s.k. HF-don. Med moderna driftdon får man ett högre ljusutbyte och lampan tänds omedelbart utan att blinka. Man kan också reglera ljuset med speciella HF-dimdon som är möjliga att reglera från 100 procent ner till några procent av maximalt ljusutbyte. Färgtemperaturen påverkas dock om ljuset dimras kraftigt.

Många är känsliga för flimmer och drabbas av huvudvärk i lokaler där ljuset alstras med hjälp av konventionella driftdon. Moderna HF-don är helt flimmerfria.

Drift i kyla och värme

Precis som lysrör kan kompaktlysröret få ett försämrat ljusutbyte i kalla utrymmen. Vid minusgrader kan ljusflödet bli upp till 50 % mindre. Det är därför viktigt att ta reda på lampans temperaturkänslighet. Ljusutbytet kan också försämras vid drift i höga temperaturer.

Kvicksilver

Kompaktlysrören innehåller, precis som lysrören, en liten mängd kvicksilver. Mängden kvicksilver går stadigt ner i takt med att nya rör utvecklas.