Eleffektivisering per åtgärdstyp

Uppdelat i olika typer av åtgärder har den största effektiviseringen skett inom produktionsprocesserna, men mer än hälften av eleffektiviseringen sker  inom de så kallade hjälpsystemen. Här står pumpar, fläktar och övriga motordrifter för den största besparingen.

Om man istället tittar på antal genomförda åtgärder så utgör åtgärder i produktionsprocesserna enbart 25 procent av det totala antalet. De allra flesta åtgärder har alltså genomförts på olika typer av stödsystem.  

Behovsstyrning och optimering

Generellt kan man säga att många åtgärder handlar om behovsstyrning (som varvtalsreglering) eller optimering. Åtgärderna har oftast en mycket kort återbetalningstid och vissa kräver ingen investering alls. Även byte till mer energieffektiva produkter är vanliga åtgärder eller att viss utrustning funnits överflödig vid kartläggningen och helt enkelt kan tas ur drift.

Pumpar

Flera av de redovisade åtgärderna finns inom pumpområdet vilket delvis kan förklaras med att största delen av de medverkande företagen finns inom massa- och pappersindustrin. Åtgärder på kompressorer och tryckluftsystem är även en stor post för energibesparing. Det kan handla om läcksökning och tätning, att utnyttja spillvärmen bättre från kompressorerna eller att byta utrustning till mer energieffektiv. Vissa åtgärder ökar verkningsgraden så mycket att det i system med flera enheter kan resultera i att viss utrustning blir överflödig och kan kopplas ur drift.

Övrig eleffektivisering

Inom kategorin "övrig eleffektivisering" i diagrammet nedan återfinns åtgärder som belysning, elpannor, eldrivna verktyg, lokaluppvärmning och ventilation. Här handlar det ofta om att styra och reglera efter behov, till exempel sektorsindelad belysning, att utnyttja spillvärme så att elpannor kan stängas av, behovsstyrd ventilation och så vidare.

Figuren visar eleffektivisering i GWh per åtgärdstyp.

Ytterligare eleffektiviseringar

Dessutom har ungefär en tredjedel av företagen redovisat eleffektiviserande åtgärder som med stor sannolikhet kommer att genomföras under de närmste tre åren, men som inte krävs för att klara programkraven.

Utöver detta kommer PFEs rutiner för inköp av elkrävande utrustning samt projektering och företagens införande av energiledningssystem innebära ytterligare effektiviseringar. Allt tyder på att det slutliga resultatet om tre år, med stor marginal, kommer att överstiga 1 TWh i minskad elanvändning.

Andra åtgärder

En rad åtgärder på företagens övriga energianvändning har också redovisats till Energimyndigheten, till exempel energieffektiviseringar, konverteringar till förnybara energikällor, ökat energiutbyte med omgivande samhälle etc. Dessa räknas inte in i resultatet, då PFE främst är ett elbesparingsprogram.