Miljöeffekter av förändrad energitillförsel

Klimatvärdering av el utgår ofta från att en ökad elanvändning endast möts med el från kolkraftverk, så kallad marginalel. Det används ibland som ett argument för att järnvägen inte ska byggas ut och att passivhus inte är bra klimatlösningar, eftersom bägge kan leda till ökad elanvändning och därmed öka elproduktionen från kolkraft enligt detta synsätt. Energimyndigheten föreslår i stället mer konstruktiva sätt att behandla klimatkonsekvenserna av användningen av energibärare. Det går att bygga hållbara lösningar med el såväl med andra energibärare.

Det finns inga entydiga marginaleffekter

Energimyndigheten menar att det i förväg inte går att beräkna vilken energitillförsel som förändras av en åtgärd som ökar eller minskar energianvändningen. Det inte går att identifiera några entydiga ”marginaleffekter”, för vare sig el, värme eller drivmedel. För el kan förändringen resultera i mer eller mindre kolkraft, naturgaskombi, förnybara bränslen eller en mix av dessa. Genom att anta att el belastas med annan produktion än från kolkraftverk kan man visa att både tåg och passivhus är bra klimatlösningar. På samma sätt är det omöjligt att entydigt identifiera effekten när användningen av fjärrvärme, etanol eller andra energibärare förändras.

För konverteringsåtgärder mellan energibärare är det valet av energikälla som avgör vilket uppvärmningsalternativ som är bäst för klimatet. Bergvärme kan vara lika bra som ett biobränslebaserat fjärrvärmesystem för klimatet.

Vad kan företaget göra för klimatet?

Genom att välja specificerade energiavtal, t.ex. el från förnybara energikällor, kan ett företag begränsa sitt ansvar för klimatbelastningen. Att välja produktionsspecificerad energi är däremot inget skäl för att inte effektivisera sin energianvändning. Det går att säga att en åtgärd som minskar energianvändningen möjliggör en förändring i energitillförsel. Genom att energieffektivisera kan man göra det möjligt att minska produktionen i de sämsta anläggningarna, t.ex. kolkraftverk. Den som minskar sin användning av t.ex. förnybar el ger även andra konsumenter möjlighet att köpa denna el, vilket i sin tur möjliggör för en minskad klimatbelastning.

För de företag, organisationer eller offentliga organ som vill minska sina utsläpp av växthusgaser ger Energimyndigheten några generella råd i form av en checklista. Läs checklistan

Underlagsrapport

Energimyndigheten har tagit fram en underlagsrapport i syfte att reda ut komplexiteten i att försöka beräkna energianvändningens påverkan på klimatet och vilka faktorer som påverkar. Läs underlagsrapporten (pdf).

Yttrande om konverteringsåtgärder

I ett yttrande till Värnamo kommun beskriver Energimyndigheten sitt resonemang om konverteringsåtgärder mellan energibärare. Läs yttrandet (pdf).