Företaget Absolicons ursprungsidé var att koncentrera solstrålningen för att minska solcellernas totala yta, eftersom det är solcellerna av kisel som är den dyraste komponenten i systemet. I dag har företaget precis passerat tröskeln till internationellt genombrott och tillverkar kombinerade solceller och solfångare där solstrålarna koncentreras tiofalt i konkava reflektorer.
Läs mer om hur deras idé om smarta solfångare gick från idé till verlighet tack vare hjälp från Energimyndigheten.
Luleåföretaget Alent Drying är på god väg att i grunden förändra synen på virkestorkning. Metoden, som går under namnet Alentpumpen, gör det möjligt att minska elförbrukningen för en enda tork med 100 000 kWh per år. Om alla Sveriges 1500 virkestorkar skulle använda sig av intervalltorkning skulle det minska elanvändningen med 150 miljoner kWh varje år.
Läs mer om Alent Drying och hur deras projekt med Alentpumpen blev verklighet tack vare stöd från Energimyndigheten.
Ett pappersbruk producerar inte bara papper. Ur processen kommer också stora mängder fiberrikt slam. Det är ett organsikt avfall som orskar stora problem, men som tack vare företaget Fibre Tornado från Skelleftehamn kan bli en betydande inkomstkälla. Enligt beräkningar har deras fibertornado potential att effektivisera energianvändningen på de svenska pappersbruken med 360 GWh/år.
Läs mer om hur Fibre Tornado blir verklighet med hjälp av Energimyndigheten.
Företaget Kyab i Luleå har utvecklat ett mätsystem, en ”energisepareringsalegoritm” där konsumenten lätt kan se sin användning av värme och varmvatten var för sig, och anpassa sitt beteende därefter. Företagets prognos är att inom tre år omsätta 30 miljoner kronor per år och att inom fem år vara verksamma i minst fem länder.
Läs mer om hur Kylabs energiseparerare fick hjälp av Energimyndigheten.
Göteborgsföretaget SootTech har utvecklat en teknik som avsevärt minskar den mängd ånga som går åt när massaindustrin ska sota sina enorma sodapannor. Det gör att elproduktionen kan ökas i motsvarande grad.
Läs mer hur tekniken kunde utvecklas tack vare Energimyndighetens innovationsstöd.
Tillbaka till Har du en energismart innovation.
