1. Hur långt tillbaks i produktionskedjan måste man visa spårbarhet och ha ett massbalanssystem för bränslen från avfall och restprodukter?
2. Måste man rapportera in ursprungsland för biodrivmedel eller flytande biobränslen från industriella restprodukter och avfall, trots att inte markkriterierna behöver verifieras för dessa?
3. Vad menas med att en rapporteringsskyldigs samtliga skatteupplag kan utgöra en plats?
4. Hur ska mängder in/ut, samt förändringar av lagervolym eller frakt från platsen redovisas?
5. Är varje leverans råvara eller bränsle ett parti?
6. Kan två partier med olika hållbarhetsegenskaper blandas inom en plats så att det som lämnar platsen har ett snitt av alla ingående hållbarhetsegenskaper?
7. Om bioolja som utgörs av samma typ av avfall eller restprodukt men med olika ursprung eller transportutsläpp blandas i samma tank/lagringsplats – kan det då anses vara samma parti?
1. Hur långt tillbaks i produktionskedjan måste man visa spårbarhet och ha ett massbalanssystem för bränslen från avfall och restprodukter?
Svar: För avfall och industriella restprodukter gäller enbart hållbarhetskriteriet för växthusgasminskning, men kraven på ett massbalanssystem måste ändå uppfyllas. Ett massbalanssystem behövs alltid för att försäkra sig om att de mängder som hanteras som hållbara också är hållbara, oavsett vilka hållbarhetskriterier som ska uppfyllas. För att kunna beräkna växthusgasutsläppen för transportsteget måste det finnas information om platsen där restprodukten uppstår, och därmed måste det finnas en spårbarhet tillbaka till källan. Dessutom måste det kunna bevisas att bränslet utgörs av en restprodukt, varför ett verifikat från den plats där restprodukten uppstår och spårbarhet tillbaka till platsen är ett sätt att visa detta.
2. Måste man rapportera in ursprungsland för biodrivmedel eller flytande biobränslen från industriella restprodukter och avfall, trots att inte markkriterierna behöver verifieras för dessa?
Svar: Ja, se svar fråga 1.
3. Vad menas med att en rapporteringsskyldigs samtliga skatteupplag kan utgöra en plats?
Svar: Om den rapporteringsskyldige har flera skatteupplag i Sverige där biodrivmedel och flytande biobränsle hanteras, kan alla upplag anses vara en plats och därmed ha ett massbalanssystem gemensamt för dessa skatteupplag för att visa spårbarheten. Hållbarhetsegenskaper för biodrivmedel som tas in på ett upplag i södra Sverige kan tillskrivas partier som tas ut i norra Sverige utan att fysiskt behöva transporteras dit.
4. Hur ska mängder in/ut, samt förändringar av lagervolym eller frakt från platsen redovisas?
Svar: Detta är inget som regleras av Energimyndigheten i föreskrifter. Aktörer ska använda ett kontrollsystem som är tillförlitligt, granskningsbart och fritt från bedrägerier. Aktörer kan därmed själva välja vad som ska bokföras i massbalansen för varje plats. Huvudsaken är att summan av alla hållbara mängder som har lämnat platsen inte får överstiga summan av de mängder hållbart som har tillförts platsen. Varje parti har unika hållbarhetsegenskaper och kan inte slås samman med ett parti som inte har identiska hållbarhetsegenskaper. Det är inte tillåtet att beräkna genomsnitt för olika partier.
5. Är varje leverans råvara eller bränsle ett parti?
Svar: Ett parti utgörs av en typ av biomassa/biodrivmedel/flytande biobränsle med identiska hållbarhetsegenskaper. Hållbarhetsegenskaper definieras som den information som enligt 2 kap 3§ hållbarhetslagen ska rapporteras till Energimyndigheten. En fysisk leverans av ett biodrivmedel eller flytande biobränsle kan således bestå av flera partier, alternativt att ett och samma parti kan fysiskt levereras i flera omgångar.
6. Kan två partier med olika hållbarhetsegenskaper blandas inom en plats så att det som lämnar platsen har ett snitt av alla ingående hållbarhetsegenskaper?
Svar: Nej.
7. Om bioolja som utgörs av samma typ av avfall eller restprodukt men med olika ursprung eller transportutsläpp blandas i samma tank/lagringsplats – kan det då anses vara samma parti?
Svar: Om hållbarhetsegenskaper skiljer sig åt på de olika mängder som blandas i lagringstanken så utgörs blandningen av olika partier. Olika partier ska hållas isär i massbalanssystemet när in och utflöden redovisas. Man får alltså blanda samma typ av bränsle i samma tank, men olika partier ska hållas isär administrativt genom produktionskedjan och rapporteras var för sig till Energimyndigheten. Är det olika ursprungsland skall detta alltid anses utgöra olika partier enligt HBL. Detsamma gäller om växthusgasutsläppen skiljer sig åt exempelvis pga. av olika transportutsläpp. Man får alltså inte ta ett genomsnitt av de olika partiernas växthusgasutsläpp och då anse dessa som ett och samma parti med ett genomsnittligt växthusgasutsläpp.
Ett möjligt sätt att förenkla massbalanssystemet i detta specifika fall (då endast transportutsläppen skiljer sig åt, övriga hållbarhetsegenskaper samma): om samma växthusgasutsläpp appliceras på alla ingående mängder till lagringsplatsen, genom att använda det högre transportutsläppet på alla (tex längsta transportavstånd) kan de olika ingående mängderna betraktas som ett och samma parti så länge de har samma ursprungsland. Då har alla ingående mängder till lagringsplatsen samma växthusgasutsläpp och alla hållbarhetskriterierna är desamma = ett parti. Om det är olika ursprungsland måste dock partierna hållas isär då detta är en särskild hållbarhetsegenskap som skall rapporteras in.
