Åker
Jordbruket bidrar idag med 1,5 TWh biobränslen. Detta motsvarar uttag av biomassa från knappt 3 % av jordbruksarealen i Sverige, dvs ca 70 000 ha.
I SOU 2007:36 presenteras också bedömningar av jordbrukets möjligheter att producera biobränslen i framtiden.
Enligt LRF:s scenario är den möjliga biobränsleproduktionspotentialen år 2020 på nivån 23 TWh per år, motsvarande ett biomassauttag från 500 000 – 600 000 ha jordbruksmark. Den teknisk-ekonomiska potentialen är naturligtvis lägre.
Vision för 2020
Produktionen av åkerbränslen ökar med 6-8 TWh inkl halm m fl restprodukter bl a genom att odlare och slutanvändare gemensamt optimerar hela bränslekedjan.
Odligen av Salix har ökat kraftigt i närheten till större förbrukare av bränslet, särskilt i Mälardalen. Kopplingen mellan odling och användning av salix är stark. Det kräver långsiktiga avtal och mer eller mindre kontinuerligt flöde av salix bränsle till värmeverket.
Skördetekniken möjliggör skörd även under svåra väderförhållanden samtidigt som den skördade salixen lagras för senare leverans. Odling av rörflen ökar både i Mälardalen och i norra Sverige. Utvecklad förädlingsteknik och leveranser direkt från producenter till användarna möjliggör expansionen.
Snabbväxande lövträd (eller blandning löv/barrträd) odlas på förhållandevis stora arealer i skogs- och mellanbygderna, främst på marker som tagits ur traditionell jordbruksproduktion, tex på grund av små skiften eller stora avstånd till brukningscentra.
Nya effektiva system för bränsleuttag på trädbevuxna marginalmarker finns och utnyttjas. Restprodukter som halm tas tillvara och används för förbränning.
Stallgödsel rötas till biogas tillsammans med överskottsavfall och blast. På gårdar som ligger avsides används biogasen till kraftvärmeproduktion. Nya system för biogas och ny teknik för småskalig gasrening och uppgradering gör det möjligt att använda biogasen för fordonsdrift. Avvattnad stallgödsel transporteras till större biogasanläggningar och rötresterna avvattnas fö vidare användning.