Gruv och mineral

Det stora tonnaget av icke-järnmalm bryts i dagbrottet Aitik. Av gruvproduktionen inom EU-25 uppgår Sveriges andel för järn till 89 %, guld 27 %, zink 24 %, silver 17 %, bly 30 % och koppar 11 % . Exportintäkterna svarar för 10,5 miljarder kr.

Mineralområdet omfattar ett flertal olika produkter/ råvaror, med varierande energibehov. Malmbaserad gruvindustri förbrukar totalt 4,5 TWh varav 2,7 TWh elenergi och resten som fossila bränslen. Utsläpp av växthusgaser sker främst vid pelletisering av järnmalm. Cementindustrin förbrukar 3,4 TWh varav 2,3 TWh som fossila bränslen och 0,8 TWh som alternativa bränslen (biobränslen, restmaterial etc). Resten är elenergi. Utvecklingsarbete pågår för att öka användningen av alternativa bränslen, men begränsas av att produktegenskaper påverkas av olika spårämnen i bränslet.

Kalkindustrin förbrukar idag 1,7 TWh varav merparten (1,2 TWh) som fossila bränslen för kalkbränning och resten för framställning av finmalda produkter. Utsläppen av växthusgaser från cement- och kalkindustrin kommer från stenen (kalciumkarbonat), resten från bränslet. Det åtgår ca 850 GWh elenergi främst för framställning av fillerprodukter, dvs. cement, fyllmedel och pigment, där klassering och extrem finmalning är elintensiva processer, som kan kräva upp till 1000 kWh per ton produkt.

Bergmaterialindustrin (ballast) är volymmässigt störst med ca 100 Mton per år men förbrukar relativt litet energi, totalt 0,8 TWh, då produktionsprocessen är enkel i jämförelse med annan mineralproduktion. Över hälften av energianvändningen är diesel för interna fordonstransporter.