Framtidens bilar är hybrider

Mats Alaküla sysslar med forskning och utveckling av hybridbilsteknik, dels som professor vid Lunds universitet, dels som utvecklare vid Volvo Powertrain i Göteborg. Vårt första samtal blir mycket kort. Alaküla svarar i mobilen mitt i natten i Kalifornien, och vill hellre somna om än bli intervjuad.

Resan till Kalifornien gällde den årliga elfordonskonferensen EVS, berättar han några dagar senare, när han är tillbaka i Lund.

– Det var roligt, tongångarna är väldigt positiva, säger han. Hybridtekniken mognar fort nu och den svenska fordonsindustrin håller sig bra framme.

Det främsta tecknet på det är att Saabs och Volvo Personvagnars amerikanska ägare lägger mycket av sin hybridutveckling i Sverige och att de tunga svenska fordonstillverkarna Volvo, Scania och Hägglunds har mogna produkter som snart är kommersiella.

Billigare batterier krävs
– Nu återstår två utmaningar för hybridutvecklingen: Dels måste de batterier som vi hoppas så mycket på bevisa att de håller vad de lovar. Dels måste produktionen av hybridfordon bli mycket billigare.

Slutsatserna i de flesta tidigare studier har varit att batterierna inte riktigt håller måttet, berättar Mats Alaküla. Men lysande undantag finns – som den cirka tio år gamla elversionen av Toyota RAV4. En sammanställning av erfarenheterna från RAV4 presenterades vid EVS-konferensen.

– Det fantastiska med rapporten är att kunderna verkligen är nöjda. Bilarna har gått bra, och de fel som uppkommit har i regel inte haft med eldrivsystemet att göra.

Men att pressa produktionskostnaderna för hybridbilar blir också en svår utmaning, menar han.

– Idag är det företag, organisationer och miljöentusiaster med relativt gott om pengar som köper hybridbilar. Men ska det leda till några större effekter så måste tekniken in i de billiga bilarna – de som många köper. Ska bilen betala sig på rimlig tid för ägaren så måste till exempel kostnaden för de elektriska drivsystemen pressas till i storleksordningen en femtedel jämfört med vad industriella eldrivsystem säljs för i dag, säger Mats Alaküla.

Fungerar även i större fordon
Att Mats Alaküla jobbar på Volvo med hybridisering av lastbilar och bussar kan möjligen förvåna, eftersom den gamla sanningen om hybriddrift är att den lämpar sig bäst för personbilar i stadstrafik. Men Mats Alaküla korrigerar missuppfattningen:

– Jag har också trott så. Men för det första: fordonets storlek har egentligen ingen betydelse. Lastbilar och bussar i stadstrafik kan precis som personbilar spara en stor andel bränsle, 20-40 procent på hybriddrift. Och det roliga är att det också lönar sig att hybridisera landsvägsgående lastbilar, alltså långtradare. Besparingen blir bara cirka 5 procent av bränsleförbrukningen, men ett sådant fordon rullar i gengäld så väldigt långt, flera hundra tusen mil, att den totala besparingen under bilens livslängd faktiskt kan bli större än för andra fordon.

Hållbar bilism på sikt
På frågan om hybriddrift räcker för att göra dagens bilism hållbar har Mats Alaküla två svar.

– Om hela fordonsparken bestod av elhybrider skulle biobränsle kunna räcka till hälften av driften, och miljövänlig el användas till resten. Vår elförbrukning i Sverige skulle inte öka med mer än cirka 5 procent, vilket är så lite att det täcks i elbolagens planerade utbyggnad av miljövänlig energiproduktion.

I det perspektivet skulle bilism av dagens omfattning alltså kunna bli hållbar, menar Mats Alaküla. Men i ett längre perspektiv är frågan mer öppen. Det återstår att se hur mycket energi som kommer att kunna avvaras för fordonsparken när alla icke förnyelsebara energikällor tagit slut.

– För att klara den omställningen kommer det att krävas både teknikutveckling och livsstilsförändring.

Text: Anders Nilsson