Maya Forsberg trodde inte att hon skulle komma att jobba med lantbruksfrågor när hon började läsa till civilingenjör inom teknisk fysik på Chalmers.
Uppvuxen på en mjölkgård i norra Uppland ville hon vidga vyerna.
Idag jobbar hon på Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) i Uppsala.
– Haha, ja, man kan säga att cirkeln slöts!
Under tiden på Chalmers blev Maya engagerad i The Alliance for Global Sustainability – ett samarbete mellan några av världens tekniska högskolor. Genom det engagemanget gjorde hon ett examensarbete kopplat till Tekniska högskolan i Zürich.
– Jag blev inspirerad och mer intresserad av energifrågor och fick senare jobb på ÅF för att göra systemanalyser. När ett jobb på JTI utlystes och som handlade om energifrågor kände jag att det nog var rätt för mig, säger Maya, som i fjol också blev chef för sin avdelning.
Som forskare lägger hon just nu ner tid på att fundera över hur salix ska kunna skördas och transporteras på ett rationellt och lönsamt sätt.
– Det är faktiskt två projekt. I det ena, som Skogsforsk driver, utreder vi tillsammans möjligheten att transportera biobränsle på tåg. Där handlar det om hur man utformar effektiva terminaler och logistik, säger hon. Exempelvis vill vi titta på förutsättningarna för att ordna temporära terminaler vid stickspår för att kunna hämta råvaran där tillgången finns.
– Jämfört med skogsbränsle är volymerna av salix inte så stora, men det är bra att vi får vara med i ett tidigt skede för att kunna påverka utformningen av bränsleflexibla terminaler.
Det andra aktuella salixprojektet tar sikte på små odlingar, mindre än 6 hektar, och jämför kostnaderna mellan olika skörde- och logistiksystem. Energianvändning och klimatpåverkan beräknas också för de olika kedjorna.
– Många odlar salix på små arealer. Men den lilla skalan kan göra att kostnaderna blir relativt höga, bland annat kostar det mer att hämta mindre volymer skördad salix utspridd på fler platser, förklarar hon.
Men det finns ändå en stor potential om man kan förbättra förutsättningarna och minska kostnaderna. En fjärdedel av åkermarken i Sverige, eller 700 000 hektar, består av mindre block på upp till 6 hektar.
– Bland de saker frågor vi tittar närmare på är om buntning kan vara en bra, alternativ teknik jämfört med flisning. Idag när skördaren har flisat salixen måste den transporteras bort ganska snart. Flisen kan inte lagras någon längre tid. Om man istället buntar salixen så torkar den ut och klarar längre lagring.
Text: Maria Åslund Foto: Anders Barkfeldt
