Det finns två varianter av pelletskaminer, de som endast värmer inomhusluften och de som kan värma både luften och vatten till radiatorerna och till tappvattenkranarna. Den variant som även kan värma vatten kallas vattenmantlad pelletskamin. Det finns även pelletskaminer som också kan eldas med ved, dessa kallas kombikaminer.
En pelletskamin kräver en liten mängd el för att fungera. Elen används bland annat till att driva skruven som matar fram pellets till brännaren, till att tända kaminen samt till att driva konvektionsfläkten som blåser den varma luften ut i rummet. Många pelletskaminer kan vid strömavbrott drivas vidare av ett vanligt bilbatteri.
Pelletskaminer kan styras av en termostat som känner av temperaturen i rummet. Termostaten är antingen inbyggd i kaminen eller finns som tillval. Matningen av pellets från förrådet till brännarkoppen sker automatiskt med jämna intervall. De flesta kaminer kan fyllas på under drift, vilket underlättar hanteringen av kaminen. Vintertid måste påfyllning av kaminens pelletsförråd göras ungefär 1 gång per dygn beroende på förrådets storlek, kaminen måste då också askas ur ett par gånger i veckan och det är viktigt att brännkoppen hålls ren.
Här kan du se hur en pelletskamin ser ut i genomskärning.
En pelletskamin kan ersätta omkring 50-80 procent av elanvändningen för uppvärmning, beroende på kaminens effekt och placering samt husets yta och planlösning. Jämför kaminernas lägsta effekt eftersom kaminen oftast går på låg effekt (omkring 2-4 kW). Har kaminen en högre effekt än vad som är nödvändigt i huset kan värmekomforten bli sämre.
Bättre förbränning och högt energiinnehåll
Pellets tillverkas främst av restprodukter från skogs- och träindustrins processer som till exempel sågspån och flis. Råvaran mals och pressas till cylinderformade stavar med diametern 6-8 mm. Pellets är ett förädlat biobränsle med bättre förbränningsegenskaper än ved och flis. Energiinnehållet i pellets är i genomsnitt 4,8 kWh/kg.
Pellets ger en bättre och stabilare förbränning med lägre utsläpp av kolväten och partiklar samt mindre askmängder jämfört med ved eller flis. Eldning med pellets bidrar inte till växthuseffekten eftersom den koldioxid som avges vid förbränningen är samma mängd som det växande trädet en gång tagit upp från luften.
Det finns både så kallad P-märkning och Svanenmärkning för pelletskaminer, båda märkningarna ställer krav på bl.a. utsläpp av föroreningar, verkningsgrad, bullernivå och säkerhet. Svanenmärkning finns även för själva pelletsen.
De allra flesta pelletskaminer har ett inbyggt pelletsförråd, och en del kan även anslutas till ett större externt förråd. Storleken på de inbyggda förråden varierar mellan olika modeller och beroende på hur kallt det är ute behöver du fylla på förrådet olika ofta. En pelletskamin förbrukar omkring 0,5-1,5 kilo pellets per timme vintertid.
Pellets kan köpas i småsäck (15-16 kg), storsäck (500-700 kg) eller i bulk (lösvikt med lastbil) beroende på vilken typ av förråd man har och om man har utrymme att förvara pelletsen. Bulkpellets är generellt billigare att köpa, men då är man tvungen att köpa en större volym åt gången. Pelletspriset ligger i dagsläget mellan omkring 2 100 kronor per ton (omkring 44 öre per kWh bränsle) och 2 700 kronor per ton (omkring 56 öre per kWh bränsle) beroende på vart i landet du köper pellets och om den levereras i bulkform eller i småsäck. Pellets är, precis som andra förnybara biobränslen, befriad från bränsle- och koldioxidskatt.
En del kaminer kan styras via sms. Det innebär att du kan skicka ett sms till kaminen och starta upp den så att det är varmt lagom tills du kommer hem. En del modeller har fjärrkontroll. De flesta kaminer finns i olika färger och beklädnader för att passa just ditt hem och din smak.
Pelletskaminer har lägre utsläpp av bland annat partiklar och oförbrända kolväten än vad braskaminer har. Pelletskaminen ger en mer kontrollerad förbränning då endast pellets kan eldas i kaminen. Eldningen blir bekvämare för dig eftersom den till stor del är automatiserad. Har du tillgång till egen ved är en kombikamin ett alternativ.
Kaminen bör installeras, besiktigas och driftsättas av en certifierad installatör. Många kommuner kräver bygganmälan vid installation eller ändring av eldstad, och bygglov vid installation eller ändring av skorsten. För att vara på den säkra sidan så bör du kontakta stadsbyggnadskontoret eller den kommunala energi- och klimatrådgivaren i din kommun och höra vad som gäller. Skorstenen måste dessutom kontrolleras och godkännas av en skorstensfejarmästare, sotare, så att den är i bra skick och dimensionerad för att klara pelletseldning.
Här ser du en pelletskamin i genomskärning.
Bild: Bo Reinerdahl
Exempel på besparing då pelletskamin ersätter direktverkande el: En villa använder i snitt 128 kWh per kvadratmeter årligen för uppvärming. (Statistik från SCB)
En typvilla har en yta på 150 kvadratmeter. Energianvändning för denna typvilla blir då 128*150 = 19 200 kWh per år.
En pelletskamin kan klara omkring 50-80 procent av värmebehovet i ett hus med direktverkande el beroende på bland annat planlösning.
Om vi räknar med att pelletskaminen ersätter 50 procent av elvärmen. Pelletskaminen ska då ersätta 0,5*19 200 = 9 600 kWh per år.
Verkningsgraden hos en pelletskamin är omkring 85 procent. Detta innebär att för att få ut 9 600 kWh värme per år från pelletskaminen går det åt 9600/0,85 = 11 294 kWh pellets per år.
1 kg pellets innehåller 4,8 kWh värme. Den mängd pellets som går åt = 11294/4,8 = 2,35 ton pellets per år
Pelletspriset är idag (2008) för:
Uppvärmningskostnader för pellets:
Besparingen jämfört med el blir då:
Verkningsgrad el är omkring 100 procent, vilket innebär att 9 600 kWh el ger 9 600 kWh värme. Elpriset är idag ca 1,25 kronor per kWh. Detta innebär en uppvärmningskostnad på 1,25*9 600 = 12 000 kronor.
Besparingen blir då omkring 5 900 kronor per år.
Om vi istället räknar med att pelletskaminen ersätter 80 procent av elvärmen blir besparingen ännu större - omkring 9 400 kronor per år
Inköp av pelletskamin är inte medräknat i exemplet.