Sveriges ordförandeskap 2009

Sverige blev det sista land som var ordförande under det gamla fördraget. Alla EU:s medlemsländer turas om att inneha ordförandeskapet i ministerrådet ett halvår i taget enligt en i förväg bestämd turordning. Detta innebar att Sverige var ordförande både i Europeiska rådet och i arbetsgrupper under ministerrådet. Ordförandens uppgifter är att leda rådets arbete, att representera rådet gentemot andra institutioner i EU och att representera EU gentemot omvärlden.

Stora EU-interna händelser under Sveriges ordförandeskap var valet till parlamentet i juni och att Lissabonfördraget till sist ratificerades av alla medlemsländer och trädde i kraft den 1 december. Efter förhandlingar mellan länder och partigrupper utsågs Herman van Rompuy till fast ordförande i Europeiska Rådet och Catherine Ashton till EU:s utrikesminister.

I och med att Lissabonfördraget har trätt i kraft och EU har fått en fast ordförande och en utrikesminister så har rollen som ordförande förändrats. Spanien är det första land som är ordförande under dessa nya regler, och den främsta skillnaden är att Europeiska Rådet och Utrikesministermötena leds av EU:s ständige ordförande respektive utrikesminister. Övriga rådsmöten och arbetsgrupperna leds som tidigare av det medlemsland som är ordförande.

Spanien ingår i en trio med Belgien (ordförande hösten 2010) och Ungern (ordförande våren 2011). Därefter följer Polen, Danmark  och Cypern. Nästa gång det är Sveriges tur att vara ordförande för EU är 2023.

Energieffektivisering i fokus

Den främsta prioriteringen inom energiområdet under ordförandeskapet var energieffektivisering där målet var att nå en överenskommelse för tre lagförslag: energiprestanda för byggnader, märkning av energirelaterade produkter och märkning av däck:

• Revidering av direktivet för energiprestanda i byggnader (2002/91/EC), KOM(2008) 780
• Revidering av direktivet för energimärkning av hushållsapparater (92/75/EEG), KOM (2008) 778
• Ny förordning om märkning av däck, KOM (2008) 779

Sverige lyckades med målsättningen att nå en överenskommelse mellan de 27 medlemsstaterna och Europaparlamentet för samtliga dessa förslag. Förordningen om märkning av däck publicerades i Official Journal den 25 november 2009, och texten i sin helhet finns att hämta på EurLex webb plats. För direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om märkning av energirelaterade produkter återstår vissa lagtekniska anpassningar till Lissabonfördraget innan dessa kan antas formellt. Detta väntas bli klart under våren 2010 och därefter startat arbetet med att implementera direktiven i den nationella lagstiftningen.

Som helhet innebär detta bland annat att alla nya byggnader ska ha en energianvändning som är nära noll år 2020, krav på energiprestanda vid ombyggnader, utökat omfång för vilka produkter som kommer märkas med det välkända A-G märket samt en besparingspotential på cirka 10% av energiförbrukningen i transportsektorn i och med att alla däck energimärks från och med 2012. Detta innebär en betydande potential för energibesparingar och minskade utsläpp av växthusgaser i bostads- och transportsektorn i Europa.

Trygg energförsörjning

Sverige som ordförande arbetade även aktivt med frågan om försörjningstrygghet, där framförallt förordningen om försörjningstrygghet för gas diskuterades. En lägesrapport presenterades till Energiministermötet den 7 december och vid detta tillfälle debatterades även de politiskt viktiga frågorna i detta lagförslag. Frågan om hur respektive lands ansvar för sin försörjningstrygghet kan kombineras med solidaritet mellan medlemsstater och inom regioner var en viktig fråga för diskussion. Läs mer i lägesrapporten på rådets webbplats.

ACER - Byrån för tillsyn av gas och el

Under Sveriges ledning fattades även beslut om var Byrån för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna inom el- och gasmarknaden (ACER) skulle ligga. ACER tillkom som en viktig del av det tredje inre marknadspaketet för el och gas och har som sin främsta uppgift att verka för en bättre sammankopplad el- och gasmarknad inom EU, bland annat genom att främja överföringsförbindelser mellan länder och att följa investeringsplaner på lång sikt. Tre länder hade anmält intresse: Slovenien, Slovakien och Rumänien och det slutliga valet föll på Ljubljana i Slovenien.

Bilaterala avtal

Sverige som ordförandeland arbetade även intensivt med EU:s externa samarbeten på energiområdet. Till exempel inrättades ett nytt energisamarbete mellan EU och USA i form av ett Energiråd på ministernivå. Det första mötet inom Energirådet ägde rum den 4 november i Washington, dagen efter EU-USA toppmötet. Tre arbetsgrupper skapades och dessa kommer att rapportera löpande till rådsarbetsgruppen för energi.

Relationerna med Ryssland och Ukraina stod också i fokus och lättnaden över att gaskrisen i januari 2009 inte återupprepades under det svenska ordförandeskapet var stor. Det var också glädjande att Ukraina, tillsammans med Moldavien, i december 2009 blev medlemmar i Energigemenskapen (Energy Community).

En ekoeffektiv ekonomi

Ett genomgående tema för det svenska ordförandeskapet var omställningen till en Eko-Effektiv Ekonomi. Detta diskuterades av EU:s energi- och miljöministrar i Åre i juli och av Näringslivsministrarna i oktober i Umeå. En underlagsrapport togs fram i samarbete med Stockholm Environment Institute, och denna finns att ladda ned från ordförandeskapets webbplats.

Förberedelserna

Redan under hösten 2007 startade en viktig del i förberedelsearbetet. Då tog ordförandetrion Frankrike, Tjeckien och Sverige tillsammans fram ett arbetsprogram för ländernas sammanlagda 18-månader av ordförandeskap. Arbetet pågick fram till juni 2008, då programmet antogs av ministerrådet för allmänna frågor och yttre förbindelser.

I förhandlingarna om 18-månadersprogrammet har regeringen drivit fem övergripande prioriteringar:

• Klimat, miljö och energi.
• Jobb, tillväxt och konkurrenskraft.
• Ett tryggare och öppnare Europa.
• Östersjön och relationerna med närområdet.
• EU som global aktör och fortsatt utvidgning.

Läs mer om 18-månadersprogrammet på regeringens webbplats.
Regeringskansliet tog också fram ett specifikt arbetsprogram, det så kallade 6-månadersprogrammet, för den svenska ordförandeperioden. I programmet presenterade regeringen sina profilfrågor - de frågor som Sverige vill lyfta fram särskilt under ordförandeskapet. Läs mer om 6-månadersprogrammet på regeringens webbplats.

Näringsdepartementet prioriterade bland annat frågan om effektiva energisystem och en framtida transportpolitik under det svenska ordförandeskapet i EU. 

Läs mer om Sveriges ordförandeskap i EU på regeringens webbplats.  

Läs en intervju med kansliråd Sara Emanuelsson (Näringsdepartementet) om det svenska ordförandeskapet i Energivärlden nr 2/2009.