Globala frågor i fokus för klimatpolitiska forskningsprogrammet

Ett omfattande kunskapsunderlag är en förutsättning för att klimatpolitiken ska kunna utvecklas i rätt riktning på nationell och internationell nivå. Internationella förhandlingar, utveckling av nationell klimatpolitik, genomförandet av politik som beslutats och uppföljning av åtgärder som vidtagits är exempel på situationer då det finns behov av vetenskapligt underlag. Andra viktiga områden som behöver forskningsuppbackning är kritisk granskning av det arbete som pågår och att ta fram förslag på alternativa lösningar.

Behovet av klimatpolitiskt motiverad forskning förändras över tiden. För närvarande är intresset såväl i Sverige, inom EU som på global nivå inriktat på utformningen av ett internationellt klimatavtal efter Kyotoprotokollets åtagandeperiod.

Forskningsprogrammet Internationell klimatpolitik bidrar till att etablera svenska forskargrupper som långsiktigt kan bedriva forskning på hög internationell nivå på det klimatpolitiska området, till exempel frågeställningar kring de flexibla mekanismerna, frågor om EU:s interna bördefördelning samt relationen mellan EU:s klimatpolitik och nationell politik. Forskningen ska även kunna analysera frågor som samarbetsformer och bördefördelning på global nivå på lång sikt.

Forskargrupperna ska dessutom bevaka och medverka i det internationella FoU-arbetet på området. Forskningen ska bidra till ett förbättrat underlag inför de fortsatta klimatförhandlingarna.

Energimyndighetens finansiering och beviljade projekt

Programmets budget är cirka 12 miljoner kr per år. Forskningsprojekt pågår bland annat inom följande områden:

• Klimatpolitiska styrmedel
• Kyotoprotokollets flexibla mekanismer
• Utformning av framtida internationella klimatavtal
• Förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser genom minskad avskogning i u-länder