Första halvleken av det energipolitiska programmet är redan till ända. Vad har vi åstadkommit och vad är viktigast att arbeta vidare med fram till 2007? Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt och avdelningschef Andres Muld inledde 2005 års Kraftsamling med att sammanfatta läget.
– Det är viktigt att vi tar chansen att visa resultat och talar om vad vi vill förändra
när miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet nu inleder sin utvärdering av verksamheten, sa Andres Muld.
Att döma av de siffror som Andres Muld presenterade så har energirådgivarna mycket att vara stolta över. 38 procent av allmänheten känner idag till att verksamheten finns, och andelen ökar stadigt. 15 procent av de som varit i kontakt med en energirådgivare fullföljer också de råd som de fått, vilket innebär att över 100 000 hushåll varje år gör klokare investeringar.
– Vi håller också på att få bort de vita fläckar som finns på kartan, där det inte finns regionala energikontor. Nu närmast är till exempel Blekinge på gång. Under det kommande året kommer vi att trycka på ytterligare hos de kommuner som har en uppenbart låg aktivitetsnivå eller inte låter sina energirådgivare utbilda sig, sa Andres Muld.
Allt viktigare roll
Både Muld och Korsfeldt betonade energirådgivarnas viktiga roll och förutspådde att den kommer att bli ännu större i framtiden. De höga oljepriserna, de nya konverteringsstöden, direktivet om ekodesign och den kommande energideklarationen av byggnader är bara några exempel som kommer att leda till ett ökat behov av opartisk rådgivning. Fortfarande gäller dock att man inte får rikta sig till enskilda företag.
– När det gäller företagen så arbetar vi för en ändring i förordningen, men tills vidare gäller den nuvarande lydelsen. Vi har också finansierat projekt i åtta olika län, där energikontoren tillsammans med energirådgivarna i olika former arbetat med lokala industriföretag, berättade Andres Muld. Före oktober månads utgång kommer beskrivningar av dessa och andra projekt som vi finansierat att finnas på myndighetens webbplats, la han till.
Ulrika Lundberg på Norrbottens energikontor, lyfte frågan om det är tillåtet för energirådgivare att agera inom transportsektorn, där det ju verkligen finns ett stort oljeberoende.
Fråga inte, utan ta upp de frågor som leder till en ökad användning av förnybar energi, manade Thomas Korsfeldt medan Andres Muld påminde om att transportsektorn egentligen inte tillhör myndighetens ansvarsområde.
Information via webben
Bland framtida satsningar som berör energirådgivarna och energikontorens medarbetare nämnde Andres Muld bland annat projektet E-webben, som ska göra det möjligt för rådgivare och energikontor att utbyta information över nätet. På gång är också energirådgivningsinformation via Energimyndighetens webbplats, som ska rikta sig till allmänheten och mindre företag.
– Den blir även ett stöd till er lokala rådgivare, som får en samlad plats där ni kan hänvisa era målgrupper till enhetlig och saklig information, sa Andres Muld.
Mer information efterlyste just Kalle Berg, energirådgivare i Ludvika, som beskrev hur bristen på information kring de kommande konverteringsstöden ställer till problem för rådgivarna.
– Folk ringer och är irriterade för att de redan hunnit beställa en ny anläggning och sedan ringer rörmokarna och är förbannade för att folk tar tillbaka sina beställningar. Vi har inga svar när de frågar!
– Det blir alltid problem när man inför ett nytt riktat stöd och det behövs en övergångsperiod, konstaterade Thomas Korsfeldt.
Ha en helhetssyn
Han gav också en bild av hur komplicerat det kan vara att arbeta med förändringar i offentlig sektor, där man samtidigt behöver ha en helhetssyn på samhällets bästa.
– Energieffektiviseringar och att skapa ett hållbart energisystem står i centrum nu, men det gäller att inte lägga alla ägg i en korg utan att få ett diversifierat system. Det gäller också att integrera energifrågorna i den övriga samhällsutvecklingen. Ett våldsamt högt oljepris skulle exempelvis gynna övergången till förnybar energi, men samtidigt knäcka ekonomin. Vi får akta oss för stuprörstänkande, menade Thomas Korsfeldt.
