Energideklarationen är här

Problemet är att regeringen ännu inte tagit fram någon förordning som visar hur lagen ska tillämpas och att Boverket därmed inte kan ge några föreskrifter. Hans-Olof Karlsson Hjort från Boverket gjorde under Kraftsamlingen ändå sitt bästa för att räta ut några frågetecken.

Eventuellt ett beslut i november

– Om vi utgår från att den nya regeringen tar tag i den här frågan ganska snabbt så kan Boverkets styrelse ta beslut om föreskrifter vid sitt möte den 6 november. Tills dess kan ingen göra någon deklaration, förklarade Hans-Olof. Förordningen väntas bl a reglera undantag från skyldigheten att göra energideklaration, men om detta vet man alltså inget ännu.

Tankarna bakom och tidplan

Hans-Olof Karlsson Hjort bjöd istället på en snabb repetition av tankarna bakom energideklarationerna och vilken tidplan som gäller. Kort kan det sammanfattas med att lagen bygger på ett EG-direktiv med den ädla ambitionen att trygga energiförsörjningen inom EU och minska negativ påverkan på hälsa och klimat. Detta genom att sätta fokus på energianvändningen i byggnader, som står för 40 procent av all energianvändning i EU. Liknande lagar införs alltså i alla EU-länder och i Sverige är målet att energianvändningen i bostäder och lokaler ska vara 20 procent lägre år 2020 än den var 1995.

Av oberoende expert

Energideklarationerna ska upprättas av en oberoende expert, som går igenom allt som har med byggnadens energianvändning att göra och samtidigt lämnar förslag till förbättringar. Förslagen till energieffektiviseringar måste ta hänsyn till inomhusmiljön. Ett exemplar av deklarationen ska skickas till Boverket, som kommer att upprätta ett register, och ett exemplar ska sättas upp i byggnadens entré.

Nästa alla byggnader berörs

Lagen berör i stort sett alla byggnader, men med lite olika förutsättningar. Specialbyggnader som skolor, simhallar och vårdinrättningar måste energideklareras senast den 31 december 2008. Det samma gäller för flerbostadshus. Övriga byggnader som innehåller lokaler som hyrs ut, exempelvis kontor, måste också deklareras men får en dag till på sig (1 januari 2009), liksom all nybyggnation som bygganmäls efter detta datum. För alla byggnader, alltså även villor, gäller att de måste ha en energideklaration om de ska säljas. Detta börjar gälla den 1 januari 2009.

Energirådgivarnas behov

Det intressanta för energirådgivare är förstås vad som kan väntas följa i energideklarationernas spår. Hur ska man hjälpa dem som fått gjort en energideklaration och som fått en rad åtgärdsförslag? Har rådgivarna tillräcklig kunskap för att kunna bedöma hur olika energieffektiviserande åtgärder påverkar inomhusmiljön?

– Vilken typ av kunskap behöver du som energirådgivare för att kunna hålla dina kunskaper à jour? Vad för slags information behöver ni från oss på Boverket och hur vill ni ha den? frågade Hans-Olof Karlsson Hjort.

Återkoppling från Boverket

Svaren skrevs ner på de dialogdukar som placeras på de runda borden och lämnades sedan över till Hans-Olof. Han lovade återkoppling på deltagarnas synpunkter genom Boverkets nyhetsbrev.

En snabb tjuvtitt på dialogdukarna visade på bland annat följande önskemål:

• Behöver mer kunskap om byggfysik
• Utbildning i fukt- och värmebalans, påverkan av isolering samt ventilation
• Den oberoende expertens förslag bör innehålla en värdering av hur åtgärdsförslagen påverkar inomhusmiljön
• Behöver checklista för olika byggnader, tydlig uppslagsbok
• Ställ höga krav på dem som ska deklarera!
• Önskar en lista över ackrediterade företag i kommunen som invånarna kan få tillgång till
• Boverket bör ha en helpdesk dit man kan hänvisa stora fastighetsägare och dit även energirådgivare kan vända sig med frågor
• Önskar en tydlig ansvarfördelning mellan konsulter, energirådgivare, bygg/vvs, myndighet mm.

Tips: På Boverkets webbplats finns mer information som dessutom ständigt uppdateras.