Hur blir det med energifrågorna i framtiden? Och vilken roll kommer energirådgivare och energikontor att få spela?
Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt och avdelningschef Andres Muld konstaterade vid öppnandet av Kraftsamling 2006 att valutgången lett till en hel del frågetecken.
– Men nu gäller det att vi inte bara väntar och ser. Mycket hänger på oss och hur vi driver de här frågorna, sa Thomas Korsfeldt.
Inga större förändringar
Både Korsfeldt och Muld förutspådde att det på kort sikt inte kommer att genomföras några stora förändringar på energiområdet. Under vintern och våren väntas däremot regering och riksdag ta fram ett nytt femårigt energipolitiskt program, där man även tar ställning till energirådgivningens och energikontorens framtid efter 2007.
– Som jag ser det talar resultaten från vår verksamhet sitt tydliga språk. Ni fyller en viktig funktion och behovet av objektiv energirådgivning kommer knappast att minska, menade Andres Muld och hänvisade till den utvärdering av det innevarande kortsiktiga energipolitiska programmet, som Regeringskansliet lät genomföra i vintras.
Ökad samverkan
Utvärderingen pekar bland annat på en god och ökad samverkan mellan myndigheten, energikontoren och energirådgivarna och på att den årliga Kraftsamlingen haft en viktig funktion som mötesplats. Men den ringar också in ett stort problem – de kommunala energirådgivarnas olika förutsättningar. Fortfarande jobbar en hel del mindre än 10 timmar i veckan och en del kommuner skjuter inte till några pengar alls till verksamheten.
Fler heltidsanställda
– Men trenden går mot fler och fler heltidsanställda energirådgivare och 34 av landets kommuner satsar mer än 100 000 kronor om året. Fast det borde förstås vara 290 kommuner som gör det, sa Andres Muld.
Just att få med kommunerna ”på tåget” såg både Muld och Korsfeldt som en av de stora frågorna för framtiden.
– Både kommuner och regioner måste ta på sig en mer aktiv roll och inse att energirådgivningen kan vara en stor resurs även för den egna verksamheten, sa Thomas Korsfeldt.
Företagsrådgivning
Andres Muld förklarade att Energimyndigheten nu ”mognat” i frågan om företagsrådgivningen och berättade om olika projekt som genomförts för att bättre definiera rådgivarnas roll gentemot företagen. Kontentan är att rådgivarna mycket väl kan ge generella råd till företag, liksom idéer om metoder. Däremot förväntas man inte ge detaljerade tekniska råd.
Projekt på gång
Muld och Korsfeldt bjöd på en sammanfattning av viktiga händelser och projekt som kommit igång under det senaste året, eller som ligger i startgroparna. Bland dessa kan nämnas den stora energieffektiviseringskampanj som myndigheten fått i regeringsuppdrag att genomföra under 2006-2007 tillsammans med Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket.
– Här vill vi gärna ha er hjälp med genomförandet så att vi verkligen når de resultat som vi vill ha, sa Thomas Korsfeldt. Andra stora satsningar är stöd till forskning om energi, IT och design, som bl.a. ska stimulera metoder och teknik som kan göra hushållen mer uppmärksamma på sin energiförbrukning, ett projekt om bättre energistatistik i bebyggelsen, och stöd till energieffektivisering i äldre byggnader och miljonprogramsbeståndet. Dessutom planeras för ett nytt skolprojekt, riktat till elever i årskurs 6-9.
Testlab
Sedan 1 januari 2006 har också Energimyndighetens fått en ny verksamhet – Testlab – som tidigare tillhörde Konsumentverket. Myndighetsbytet innebär att tester av energikrävande produkter nu kopplas till energipolitiska mål och att energirådgivarna snabbare kan få information kring olika testresultat, och i sin tur föra budskapet vidare.
