Växjö kommun bedrev ett UPOS-projekt som syftade till att säkerställa en dräglig tillvaro för de som vistas inom kommunens gränser i samband med mycket svåra väderstörningar.
Utgångspunkten var ett scenario som leder till:
- Elavbrott i hela länet, inklusive alla tätorter, i minst en vecka.
- En kall väderlek som kräver snabba insatser, även i tätorterna.
- Stora framkomlighetsproblem.
Växjö kommuns säkerhetschef Bo Tenland var projektledare och hade till sin hjälp en projektgrupp med företrädare för följande parter: Svensk Handel, Swedbank, Statoil, Växjö Energi AB, Civilförsvarsförbundet, Länsstyrelsen, Combitech, Energimyndigheten och PERSA Konsulting.
Huvudstudien pågick hösten 2006 till hösten 2007. Här beskrivs de aktiviteter som ingick i projektet.
Värmeförsörjning
En stor del av uppvärmningen i Växjö kommun sker via fjärrvärme. Det är framförallt cirkulationspumpar och ventiler som behöver el för att man ska få in fjärrvärmen i fastigheterna. En studie vid Lunds Tekniska Högskola visar att det inte är säkert att all värmelast försvinner vid ett elavbrott.
Lokal elproduktion och värmeförsörjning
Växjö Energi AB (Veab) kan vid Sandviksverket producera el för ungefär halva tätortens behov under en kall vinterdag. Det förutsätter dock att de kan bli av med fjärrvärmen, eftersom den används som kylning vid elproduktionen.
Vid ett totalt elavbrott kommer hela kommunen att bli utan ström och man måste starta elproduktionen och bygga upp nätet från början.
Drivmedelsförsörjning
En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjningen, exempelvis hemtjänsten, polisen, ambulanser och de flesta andra som har viktiga funktioner i det aktuella scenariot.
Inom kommunen finns tre bensinmackar som genom Energimyndighetens försorg (dåvarande Nutek), är förberedda för anslutning av reservkraft. Förutsättningarna och kostnaderna för att andra bensinstationer ska förberedas för reservkraft har analyserats.
En annan aspekt på drivmedelsförsörjningen är hur man kan förse alla reservkraftverk med drivmedel.
Livsmedelsförsörjning
Om elavbrottet varar länge kan livsmedelsförsörjningen bli ett stort problem. Det krävs mycket stora reservkraftverk (och förberedande ombyggnader) för att klara de stora livsmedelsaffärernas hela verksamhet.
Ett antal möten med de fyra största livsmedelshandlarna i Växjö visar att deras primära intressen är att klara korta, men relativt ofta förekommande, elavbrott på kanske en halv till två-tre timmar. Kommunens primära intresse handlar å andra sidan om långa elavbrott på ett antal dagar. Syftet med diskussionerna var att försöka hitta en lösning på problemet som alla kan ha nytta av.
Betalningsväendet
I det aktuella scenariot kommer kontantförsörjningen snart att bli en flaskhals. Bankkontoren kommer att stänga, bl.a. av säkerhetsskäl, och många bankomater kommer att sluta att fungera. Det i kombination med möjliga problem med kortbetalning i butiker och på bensinstationer, gör att det krävs en planering för hur man ska få betalningssystemet att fungera på en tillräckligt bra nivå. Inte minst viktigt är det att klara ut hur telekommunikationerna fungerar, något som ingick i analysen.
Att förbereda för reservkraft
Ett sätt att minska de negativa effekterna av scenariot är att använda reservkraft. Det betyder dock inte att ett parallellt elsystem med hjälp av reservkraft ska byggas upp utan istället kan man förbereda sig så att det är enkelt att avropa och koppla in ett reservkraftverk
Projektet tog fram underlag för hur man kan förbereda för reservkraft för ett antal olika typfall: bostadsfastigheter, bensinmackar och livsmedelsaffärer.
Telekommunikation
Fungerande telekommunikationer är en förutsättning för många av de funktioner som är viktiga för att kunna hantera det aktuella scenariot. Projektet har haft kontakt med Telia, Telenor och PTS. Telia har ett mycket säkert transmissionsnät, men det är lite osäkert hur det ser ut med dels andra operatörers nät, dels accessnätet, dvs. förbindelsen mellan objektet och den lokala telestationen.
Prioritering
För att klara den aktuella situationen krävs att en prioritering gjorts i förväg. En sådan prioritering måste göras om Veab ska koppla upp nätet för elproduktion och det blir en vägning mellan tekniska krav för att hantera balansen i nätet, behovet av att bli av med tillräckligt stor fjärrvärmelast och kommunens behov av att få el till kritiska objekt.
Det krävs även en prioritering av reservkraften till objekt som inte kommer att försörjas av Veabs produktion. Dels är det inte helt säkert att man i det aktuella läget kan starta produktionen, dels kan man i det aktuella läget inte producera el för mer än halva behovet.
GIS
Projeketet arbetade med kommunens normala GIS-data som underlag för prioriteringar, operativa åtgärder, presentation av resultat etc.
