Energisystemets sårbarhet inför klimatförändringars effekter

Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor, och störningar i energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan.

De extrema väderhändelser som enligt tillgängliga klimatscenarier tydligt förstärks utgörs av:

• Erosion, ras och skred; främst ett hot mot ledningsburna system.
• Översvämning, som följd av höga flöden i åar, älvar, sjöar och hög havsytenivå.
• Häftiga regn, som kan orsaka översvämningar om dränering eller dagvattensystem inte fungerar eller om vatten kommer in bakvägen i dagvattensystem.

Klimatförändringen medför inte att några nya hot kommer att uppstå. I stället kommer sannolikheten och konsekvenserna av vissa hot att öka i några eller alla delar av landet och på nya platser där hotet inte funnits tidigare. Det förändrade normalläget leder också till ett ökat slitage på produktionsanläggningar och energiinfrastruktur, och det påverkar och förändrar förutsättningarna för tillförsel och användning av energi.

Få väderrelaterade hot ger upphov till landsomfattande störningar, utan effekterna väntas bli störst lokalt och regionalt. Ledningsburna system är utsatta för en större risk, genom att de dras långa sträckor, även genom/över områden där marken har sämre bärighet, för att nå fram till anläggningar och bebyggelse.

Användarens sårbarhet

Energimyndigheten arbetar generellt med sårbarheter i energisystemet, och natur- och klimatrelaterade händelser är hot bland många andra för energiförsörjningen. Det svenska energisystemet ska vara robust, oavsett vilka typer av hot och risker som systemen utsätts för. Oönskade händelser i energisystemet kan uppstå till följd av många olika typer av väderhot, och även i kombination med andra omvärldsfaktorer. Följdeffekterna kan vara olika men leder till antingen en eller flera av nedanstående effekter för tredje man:

• Begränsad tillgång till energi
• Höga priser på energi
• Avbrott i leveransen

Det är av stor vikt att aktörer samverkar och att kunskapsuppbyggnad fortlöper. Genom god planering kan ny bebyggelse skyddas, bland annat genom att inte placera betydelsefulla byggnader och viktig infrastruktur strandnära, eller på annan utsatt mark. Där bebyggelse finns krävs också olika typer av infrastruktur såsom el och kommunikationer.

Idag är tillgången till energi en förutsättning för de flesta av samhällets funktioner och med andra ord också medborgarnas vardagliga liv. Att få enskilda har beredskap för att klara sig utan energileveranser under en period, eller söker alternativa lösningar, leder till att samhällets förmåga att hantera störningar blir sämre. I vissa fall saknas kunskaper om vad man kan göra för att mildra effekten av avbrott i energileveranser.

Anpassning av energisystemet

Behovet av klimatanpassningsåtgärder kanske inte identifieras automatiskt eftersom till exempel reinvesteringstakten är låg i flera delar av energisystemet och att den typ av händelser som klimatförändringen förväntas öka risken för inte är speciellt vanliga i dag. Sammanvägt med det faktum att klimatförändringens effekter inte är tydliga i närtidsperspektiv och därför blir långsamt uppmärksammade, medför detta ett behov av särskilda initiativ och åtgärder för att stimulera och därmed snabba upp förloppet med att klimatanpassa energisystemet.

Detta regeringsuppdrag har genomförts i fyra faser som löpt under ett och ett halvt års tid med start i april 2008. Flera myndigheter, branschorganisationer, anläggningsägare m.fl. har varit involverade i arbetet och har löpande beretts tillfälle att avge synpunkter, både under arbetets gång men även när delrapporterna i respektive fas remitterats.