Uppvärmning vid elavbrott

Vid långa elavbrott krävs uppvärmningssystem som kan fungera någorlunda utan el eller kräver minimal eltillförsel från någon form av reservkraft.

Det går att minska uppvärmningens beroende av extern elförsörjning på flera sätt. Friska personer till exempel kan klara av låga temperaturer genom att ta på sig varmare kläder.

Reservkraft och batterier

Reservkraft är en annan möjlighet. Det kan bli ganska kostsamt, speciellt om du har ett fast installerat aggregat. En praktisk lösning för större byggnader är koppla det interna elnätet så att den kritiska elbelastningen som värmepanna och cirkulationspump kan anslutas till ett mobilt reservkraftaggregat.

I småhus kan du använda mindre bärbara reservkraftverk av enfastyp, som i tur och ordning ansluts till olika apparater med en lång skarvsladd.

En annan möjlighet är batteri med omformare för att få växelström, men de räcker inte särskilt länge och måste laddas om.

Vattensystem med självcirkulation

Hus med äldre vedpannor och gamla centralvärmesystem med självcirkulation klarar sig utan elkraft, men sådana värmesystem blir allt färre.

Alternativa värmekällor

Har du en lokal värmekälla, exempelvis en kakelugn, kamin eller järnspis, bör du hålla den i användbart skick för beredskapsvärme. Utrustning som inte sotas regelbundet kan nämligen förses med eldningsförbud. Om du inte eldar regelbundet kan även vedförrådet vara för litet för att räcka till. Om du inte har sådana värmekällor är fotogen- och gasolkaminer, trivselljus och värmeljus andra alternativ. Om du bor i lägenhet eller i ett småhus som är helt elberoende är detta ofta de enda alternativen.

Risker och begränsningar

Ett trivselljus kan förutom belysning ge cirka 100 watt värme. Värmeljusen har ofta mindre flammor och ger också något mindre värmeeffekt. En bostad som normalt förbrukar fem kilowatt behöver cirka trettio stycken tända trivselljus. Att ha så många ljus brinnande ökar brandrisken. Det som brinner tar också av luftens syre – vilket innebär att du måste vädra regelbundet.

En begränsning för fotogen- och gasolkaminer är hur mycket bränsle du får förvara i bostaden och hur förvaringen ska ske. De mängder du får lagra inomhus räcker normalt bara i några dagar. Kaminer som inte har skorsten får inte heller stå i för små rum, eftersom det då finns risk för bland annat syrebrist, sotbildning och kolmonoxidförgiftning.

Bränsleförsörjning kräver planering

Inför och vid större störningar är det viktigt att du inte glömmer bort logistikfrågorna för bränsleförsörjningen när det gäller reservkraft och kaminer. Erfarenheter visar att den trånga sektorn för försörjning med alternativa bränslen vid kriser inte är nationell lagring utan distributionskedjorna. Marknaden planerar normalt för förutsägbara förhållanden och inte för plötsliga efterfrågetoppar.