Uppvärmningens betydelse

Det är inte bara en komfortfråga utan även viktigt för vår hälsa och för vatten, avlopp och byggnader. Trots uppvärmningens betydelse betraktas den ofta som självklar. Den är en förutsättning för att byggnader ska kunna utnyttjas vintertid och för att arbete som kräver en acceptabelt varm omgivning ska kunna utföras.

Behaglig inomhustemperatur

I Sverige anser vi att en behaglig temperatur inomhus är 18 - 23 grader. Temperaturen styrs bland annat av vilken aktivitet som pågår och den enskilda individens önskemål. Generellt sett har vi ökat temperaturen i våra bostäder de senaste 50 - 60 åren. Energin har varit billig och det är skönt med lättare klädsel. Vi är också mer stillasittande både på jobbet och hemma. Redan vid 15 grader behöver du ytterkläder om du har ett stillasittande arbete.

Vi skandinaver har bland de högsta inomhustemperaturerna vintertid. I Sydeuropa, där vintern är kortare men husen oftast oisolerade, är det inte ovanligt med en inomhustemperatur på 10 - 15 grader vintertid. Med tjocka kläder och lösa värmekaminer eller element som ger punktvärme klarar de sig.

Risker med för låg temperatur

Med mycket tjock klädsel, exempelvis vinterytterkläder, kan du vistas som vanligt i din bostad ned till cirka fem grader. Sover du med flera lager av filtar och täcken klarar du lägre temperaturer. Har du dålig blodcirkulation och reglering av kroppstemperaturen kan du drabbas av köldskador vid låga inomhustemperaturer, trots att de fortfarande ligger på plussidan. Sannolikheten för hjärtattack och stroke ökar också.

Byggnader skadas

Om inomhustemperaturen faller under fryspunkten kan byggnader få omfattande och kostsamma vattenskador från sönderfrysta och spruckna rörsystem. Låg inomhustemperatur ökar luftens relativa fuktighet. Mögel trivs bäst i fuktig miljö med lagom värme. Fukthalten är viktigast så länge temperaturen ligger över noll grader.

Två tredjedelar till uppvärmning av bostäder

Omkring två tredjedelar av all tillförd värme går till uppvärmning av bostäder. Resten används till uppvärmning av andra lokaler och arbetsplatser, som även har en förhållandevis stor andel gratisvärme från belysning och maskiner.

Vid en kris i energiförsörjningen måste temperaturkraven sänkas för att vi ska kunna hushålla med energin och samtidigt kunna försäkra oss att energiförsörjningen är tillräcklig för att de lägsta temperaturkraven ska uppfyllas.

Trygg uppvärmning

Trygg uppvärmning handlar mer om behovet av värmeeffekt just nu än om energianvändning per år. För att hålla temperaturen i en bostad över fryspunkten vid extrem kyla behövs omkring två tredjedelar av den värmeeffekt som behövs för normal komforttemperatur.

Vid lägsta utomhustemperatur är det totala värmebehovet i ett samhälle omkring fem kilowatt per invånare, för bostäder och lokaler. Ett småhus har normalt ett behov av mellan sex och tio kilowatt medan medellägenheten i ett flerbostadshus, med två till tre rum, kräver omkring fyra till fem kilowatt vid extrem kyla. Kroppsvärmen på omkring 100 watt från en normalaktiv människa i hushållet ger lite extra marginal.