Framtida miljöutmaningar

Enligt Energimyndighetens långsiktsprognos kommer tillförsel av fossila bränslen, biobränslen, kärnkraft och vindkraft att öka. Användningen av el och fjärrvärme antas minska till följd av högre elpriser och ökad energieffektivisering.

Biobränsleanvändningen antas öka, både för fjärrvärmeproduktion och inom industrin. Den ökade användningen av olja i prognosen sker huvudsakligen genom att energianvändningen för utrikes flyg och sjöfart antas öka.

Illustartion på en väg som delas i ett vägskäl och en figur som funderar på vägval. Illustration: Tor Jäger.

Illustration: Tor Jäger.

Baserat på långsiktsprognosen kan transportsektorn förväntas bli allt viktigare för möjligheten att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Givet de styrmedel som finns idag utvecklas transportsektorn inte i riktning mot uppfyllelse av klimatmålet, och ytterligare styrning kommer därmed att bli nödvändig för att målet ska nås.

Läs mer om Energimyndighetens långsiktsprognos 

Miljöfrågor kopplade till biobränslen ökar i vikt

I övriga energisektorn (exklusive transporter) ökar istället de miljöfrågor som är kopplade till biobränslen och elproduktion i vikt. Vad gäller biobränslen finns aspekten med lokala luftkvalitetsproblem från småskalig biobränsleförbränning (miljömålet Frisk luft), samt eventuella problem som kan uppstå vid ökad produktion av biobränslen. På produktionssidan kan ett ökat uttag bidra med både positiva och negativa effekter för miljömålen Levande skogar och Rikt odlingslandskap, beroende på hur utvecklingen sker. Det blir därför angeläget att planera användning och produktion av biobränslen så att den sker på ett sätt som tar tillvara de positiva effekterna och minimerar de negativa.

Elproduktionen väntas även fortsättningsvis komma huvudsakligen från vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften har påverkan exempelvis på miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Kärnkraften påverkar huvudsakligen miljömålet Säker strålmiljö, eftersom det inte finns något miljömål som direkt omfattar användningen av uran som ändlig resurs.

Det kan även vara intressant att diskutera vad som enligt långsiktsprognosen inte kommer in i energisystemet. Vindkraften väntas öka, men når enligt denna prognos inte upp till de 10 TWh som planeringsmålet för vindkraft ska skapa utrymme för. Det bör dock påpekas att vindkraften är mycket känslig för vilka antaganden som görs om priser, och det är därmed osäkert hur mycket vindkraft som kommer att finnas i systemet. Något som inte får tillräckligt genomslag för att synas i prognosen är solvärme och solel. För att dessa energikällor ska komma in på marknaden i större utsträckning kommer alltså ytterligare ansträngningar att behövas.

Gustav Ebenå 016-544 2123
Dela med andra:
Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem.
Besök: Kungsgatan 43
Box 310, 631 04 Eskilstuna
Fakturor: Statens energimyndighet
FE 8 833 26 Strömsund
Telefon: 016-544 20 00
Fax: 016-544 20 99
Organisationsnr: 202100-5000
Allt material på vår webbplats skyddas enligt upphovsrätten. Materialet får inte användas utan vårt tillstånd.