Målkonflikter mellan energi- och miljöpolitiska mål

Energipolitiken mål:

• konkurrenskraftiga priser på energi
• en omställning av energisystemet, främst avseende
• energieffektivisering
• förnybara bränslen
• avveckling av kärnkraften
• god försörjningstrygghet
• låg påverkan på miljön

Illustration: Tor Jäger.

Med hjälp av Energimyndighetens långsiktsprognos har tre fall identifierats där potentiella målkonflikter mellan energi- och miljöpolitiska mål kan uppstå. De fall som analyseras är kärnkraftsavveckling, mer biobränsle och mer vindkraft.

Energimyndigheten bedömer det som svårt, men tekniskt möjligt, att ta kärnreaktorer ur drift i den takt som 40 års livslängd innebär och samtidigt nå långtgående mål på klimatområdet. Detta torde kräva kraftiga insatser för att främja bl.a. förnybar energi, effektivare elanvändning och transporter med lägre utsläpp av växthusgaser. Men det är en kompromissbar målkonflikt som är tekniskt lösbar.

Mer biobränslen kan i sin tur vara ett viktigt medel att nå långtgående mål på klimatområdet, samtidigt som verksamheten måste anpassas för att undvika konflikter med miljömål som exempelvis Levande skogar. Ett utökat svenskt biobränsleuttag behöver dock inte stå i konflikt med miljömålen - brukningssätt och uttagsnivåer är helt avgörande. För att uppnå en god balans så att uttaget inte orsakar onödig påverkan vare sig på miljö eller andra samhällsmål behöver behovet av utökad planering eller andra styrmedel utredas.

Vindkraft är en miljöanpassad energikälla även om den inte är helt problemfri vad gäller påverkan på omgivningen. Genom en väl planerad och vald lokalisering kan mycket av denna direkta eller indirekta påverkan undvikas eller i vilket fall minimeras.