På den här sidan hittar du svar på vanliga frågor om Uthållig kommun. Finns inte svaret på just din fråga kan du mejla den till uthalligkommun@energimyndigheten.se.
Vill du veta vad de olika begreppen inom Uthållig kommun betyder kan du klicka här för att komma till en begreppslista.
Allmänt om Uthållig kommun
Hur många kommuner deltar i Uthållig kommun?
I den nuvarande etappen som pågår år 2008-2011, deltar en femtedel av Sveriges kommuner.
Vad ger Energimyndigheten deltagande kommuner för stöd? (okt 08)
Energimyndigheten ser Uthållig kommun som en möjlighet att stödja deltagande kommuner för att nå en hållbar utveckling. Det gör vi genom att stärka varje kommun med kunskap, information och nätverk för att kommunen själva ska kunna lyckas med de åtgärder de själva väljer och initierar inom energiområdet.
Den enskilda kommunen väljer, äger och driver själv sina egna konkreta aktiviteter inom Uthållig kommun. De resurser som Energimyndigheten lägger i Uthållig kommun ska ge deltagande kommuner största möjliga nytta, bland annat genom att skapa förutsättningar för kommunerna att öka sin kunskap, kompetens och förmåga till att genomföra konkreta åtgärder.
Stödet riktas främst till grupper av kommuner
Det stora antalet deltagande kommuner skapar möjligheter som inte finns i en pilotskala. Med så många deltagande kommuner är det alltid någon som arbetat längre och uppnått mer än andra inom ett specifikt område. Utöver möjligheten detta ger att lära av varandra kommer Energimyndighetens stöd att i så stor utsträckning som möjligt kanaliseras till grupper av kommuner med likartade problem och behov, och därmed koncentrerar vi oss på frågeställningar som är relevanta för flera kommuner.
Det nationella arbetsmötet är ett tillfälle för kompetensutveckling, men det handlar även om att lägga grunden för ett gott samarbete med grupper av kommuner inom ett antal sakområden. Kommunernas egna konstruktiva deltagande i workshoparna är viktigt för hur det fortsatta arbetet inom varje område kan utformas av Energimyndigheten.
Så kallade temaområden bildas inom sakområden där grupper av kommuner har likartade intressen inom energiområdet. Nätverken inom temaområdena kommer att fungera som kunskaps-, informations- och erfarenhetsutbyte i specifika och konkreta frågor mellan kommuner, Energimyndigheten och övriga deltagare. Men även klusternätverken ger ett värdefullt kunskapsutbyte, bland annat inom projektplanering.
Enskilda kommuners behov
Om en kommun har behov av stöd i en enskild fråga ska kommunen i första hand vända sig till sin klustersamordnare. Denne kan bistå med råd och tips, eller välja att kanalisera behovet vidare till Energimyndigheten. I en del fall kan Energimyndigheten erbjuda stöd, till exempel genom att peka på källor för relevant information eller genom dialog kring det konkreta problemet.
Stödet utvecklas och involverar flera aktörer
Olika temaområden kommer att vidareutvecklas successivt av Energimyndigheten under hela programperioden i dialog med deltagande kommuner. Internt på Energimyndigheten pågår det dessutom ett arbete för att deltagande aktörer ska kunna utbyta erfarenheter med varandra samt kunna dela med sig av och ta del av goda exempel på ett effektivt sätt.
Forskning från pilotetappen tas tillvara och nya samarbeten med universitet och högskolor som kan stödja deltagande kommuner i dess arbete planeras. Bland annat kommer kompetens- och processtöd inom temaområdet fysisk planering att genomföras i nära samarbete med forskare från KTHs avdelning för Urban planering och Design. Kontakter med viktiga aktörer i programmets omvärld som till exempel Sveriges kommuner och landsting, Naturvårdsverket, nätverket Klimatkommunerna, energieffektiviseringsutredningen och miljöstyrningsrådet är etablerade och kommer att fördjupas.
Varför säger Energimyndigheten att Uthållig kommun är unikt? (okt 08)
Programmet Uthållig kommun är ovanligt genom att staten genom Energimyndigheten:
- ger deltagande kommuner ett behovsanpassat stöd att uppnå egna mål
- fokuserar på stöd i form av kunskap och inte ekonomiska bidrag
- kanaliserar bästa tillgängliga kunskap oavsett om denna finns i den egna organisationen eller hos andra aktörer.
- Programmet tar hänsyn till det kommunala självstyret
- Det är de lokala initiativen utifrån kommunens problem/brister och möjligheter som skapar bra förutsättningar till ett bestående resultat. Deltagande kommuner inom Uthållig kommun ges därför stor frihet att utifrån egna förutsättningar som befintlig kunskap, tidigare uppnådda resultat, pågående arbete och tillgängliga resurser bestämma såväl målsättning som arbetsmetoder.
För kommunerna:
- möjliggörs en direktkontakt med nationella experter
- skapas ett behovsbaserat stöd
- öppnas tillgång till nätverk med tjänstemän som arbetar med liknande frågeställningar i andra kommuner.
Energi- och klimatstrategi
Varför ska vi ta fram en energi- och klimatstrategi? (sep 08)
Att ta fram en energi- och klimatstrategi är en process som är viktig för kommunen. Genom att ta ett avstamp i det arbete, de mål, handlingsplaner med mera som redan finns, kan kommunen bygga upp ett systematiskt och strategiskt arbete med energi- och klimatfrågor i kommunen. Eller för de kommuner som väljer att börja om från början – här finns ett utmärkt tillfälle att använda planeringsfasen till att tänka igenom vilka mål som är viktiga! Det finns fler positiva effekter av det strategiska arbetet, bland annat kan din kommun säkerställa att programperioden blir så innehållsrik som möjligt och även kvalitetssäkra så att arbetet går i rätt riktning. Utan planeringsarbetet och den strategiska fasen kan det vara svårt att se och mäta resultaten av det arbete som kommer att utföras, bland annat inom programmet Uthållig kommun. Läs mer om energi- och klimatstrategier här (länk till handboken)
Tar Energimyndigheten fram riktlinjer för hur energi- och klimatstrategin ska se ut? (sep 08)
Energimyndigheten kommer inte att ta fram ramar/mallar för hur kommunens energi- och klimatstrategi ska se ut. Det finns inget rätt eller fel, innehållet och upplägget varierar beroende på hur kommunen väljer att arbeta med strategin nu och i framtiden. Det viktiga är att energi- och klimatstrategin uppfyller kommunens behov och att det blir ett verktyg i arbetet, vilket gör att dokumentet kommer att se olika ut från kommun till kommun. Däremot har Energimyndigheten samlat ihop erfarenheter och information som varje kommun har nytta av i processen. Läs mer om energi- och klimatstrategin här (länk till handbok)
När ska energi- och klimatstrategin vara klar?
Energi- och klimatstrategin ska ingå i den första återrapporteringen som görs till Energimyndigheten i januari 2009. Sedan kan strategin givetvis fortsätta att utvecklas, men det är bra om arbetet med strategin kommer igång så snabbt som möjligt eftersom det både handlar om att inventera tidigare planer, policys och dokument samt att lägga upp en strategi för framtiden.
Goda exempel
Vad är ett gott exempel?
Goda exempel är konkreta exempel på aktiviteter eller förändringsprocesser som kommunen har genomfört inom energiområdet med lyckade resultat.
Vad är vitsen med goda exempel?
Goda exempel underlättar erfarenhetsutbyte mellan kommuner och kan inspirera en kommun att följa en annans exempel inom ett område där man ännu inte åstadkommit lika mycket. Goda exempel används även vid uppföljning och rapportering inom programmet.
Seminarier och utbildningar
Kan en deltagande kommun skicka en tjänsteman/ansvarig från en kommun utanför Uthållig kommun om det finns ett utbyte mellan dessa kommuner på området?
Om kommunerna har gått samman och det är en förutsättning för den deltagande kommunen i programmet för att kunna hantera vissa frågor, så är tjänstemän/ansvariga från den andra kommunen välkomna eftersom det gynnar kommunens utveckling på området.
Temaområden
Vad är det för skillnad på temaområden och kluster?
Termen temaområde har skapats för att skilja sakfrågeverksamheten inom Uthållig kommun från den dialog om lednings- och uppföljningsfrågor som med hjälp av klustersamordnare sker mellan kommuner och Energimyndigheten inom de åtta klustren. Ett temaområde kan skapas inom ett område där det finns ett någorlunda tydligt och avgränsat problem som är så generellt att det ser någorlunda likartat ut i flera eller alla kommuner. Beroende på vilka behov kommunerna har kan temaområdenas omfattning innefatta allt från målgruppsanpassad information i handboken till mer långtgående utbildnings- och samverkansinsatser. Läs mer om temaområden på Uthållig kommuns webbsidor.
Uppföljning och återkoppling
Kommer det att finnas några mallar för hur återrapporteringen ska se ut?
Eftersom alla kommuner är olika, har olika mål och kommer att genomföra olika sorts aktiviteter är det svårt att sätta upp mallar för hur rapportering och uppföljning ska se ut. Vissa riktlinjer finns i Uthållig kommuns handbok, men sedan är det upp till kommunerna att utifrån de aktiviteter de genomför att på bästa sätt följa upp resultaten och utvärdera. Energimyndigheten och klustersamordnarna kan ge ett visst stöd i det här arbetet om behov uppstår.
Vilka krav ställs på den årliga återrapporteringen?
Alla kommuner skickar årligen in en årsrapport till Energimyndigheten senast den 31 januari. Årsrapporten ska det första året innehålla en energi- och klimatstrategi. Vad årsrapporten i övrigt ska innehålla går att läsa i Uthållig kommuns handbok. Varje kommun avgör själv strukturen för rapporten så att den går i linje med kommunens verksamhet och inte skapar administrativt merarbete hos kommunen.
