Bioenergi från jordbruket - en växande resurs

Energimyndigheten föreslås ta fram en nationell handlingsplan för att prioritera satsningarna på framtidens tillverkning av biodrivmedel.

Idag är jordbrukets bidrag till energiförsörjningen blygsamma 1-1,5 TWh av Sveriges totala energitillförsel. Enligt utredningen finns det dock potential för en ökning, om man tittar på de biologiska och tekniska förutsättningar som finns. En ökad användning av förnybar energi minskar risken för negativ klimatpåverkan och ökar försörjningstryggheten för energi.

Beräkningarna visar att etanol från vete, värme och el från salix och diesel från oljeväxter har, med dagens jordbrukspolitik, den bästa lönsamheten. Andra grödor som t.ex. rörflen, hampa, poppel och hybridasp har svårare att konkurrera. Hur mycket som skall produceras på de svenska åkrarna är ytterst en fråga för marknaden att avgöra. Det finns dock några områden där beräkningar visar på lönsamhet men där odling ändå inte kommit till stånd eller där det ännu inte finns en fungerande marknad. Utredningen föreslår därför att samhället under begränsad tid gå in med hjälp för odling av salix och produktion av biogas.

Andra generationens drivmedel, till exempel de som produceras genom förgasning, kan troligtvis marknadsintroduceras inom ca 10 år. Pilotanläggningar som demonstrerar tekniken drivs idag i Värnamo och Piteå med stöd från Energimyndigheten. Genom att använda energikombinat kan effektiviteten höjas ytterligare. Enligt utredningen bör Energimyndigheten, utifrån de satsningar som i dag görs, ta fram en nationell handlingsplan för att prioritera satsningarna på framtidens tillverkning av biodrivmedel.

Oron för tilltagande klimatproblem i världen ökar efterfrågan på bioenergi, vilket i sin tur ökar risken för höjda livsmedelspriser. Utredningen tar även upp dessa etiska frågor för den framtida energiproduktionen.

Utredningen lämnades till regeringen den 10 maj. Energimyndigheten har bidragit till utredningen med experter och underlag.