– Stigande energipriser har gjort många effektiviseringsåtgärder lönsamma, till ett väsentligt lägre pris än vad ny el från kärnkraft eller vindkraft skulle kosta. Det sa generaldirektör Tomas Kåberger vid Näringsdepartementets presseminarium ”Sveriges energipolitik efter 2010” på tisdagen.
Ett 15-tal medierepresentanter fanns på plats, liksom statssekreterare Ola Alterå, som var inbjudare.
Som exempel nämnde Kåberger insatserna inom PFE, programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri, och uthållig kommun. I många fall handlar det om effektivisering till en femtedel av vad ny elproduktion kostar.
Tomas Kåberger underströk också att Sverige haft en konsekvent oljeersättningspolitik, som gör oss mindre känsliga i en situation när oljan är dyr och försörjningstryggheten kan vara vansklig av väderskäl eller politiska orsaker.
– Framför allt är det utvecklingen på bioenergiområdet, där bioenergin står för ungefär en fjärdedel av all energi vi använder. De senaste åren har också el från biobränsle ökat kraftigt, inte minst tack vare systemet med elcertifikat, sa Kåberger.
En tredje central punkt var prognoserna över ökad elproduktion i Sverige de närmaste åren (se kortsiktsprognosen). Det handlar om höjd effekt i kärnkraftverken, fortsatt ökning av el från kraftvärme och en accelererande vindkraftutbyggnad. Frågan om nybyggnad av svensk kärnkraft besvarade Tomas Kåberger på följande sätt.
– Det är mindre en politisk fråga och mer en fråga om ekonomiska realiteter. När erfarenheterna av den finska reaktor som byggs nu, den franska reaktorn och byggnationer i Asien föreligger, kommer ekonomin att fälla avgörandet, menade Kåberger.
Ola Alterå betonade regeringens ambition att finna en långsiktigt stabil energipolitisk lösning över blockgränserna. Inbjudan planeras till s-v-mp. Som ”tack” för detta fick han åtskilliga frågor om hur överens regeringen egentligen var internt.
– Jag förnekar inte att det finns flera frågor där vi diskuterar, så fungerar det i en koalitionsregering, men självklart är vår ambition att få till stånd den långsiktighet som så många aktörer efterfrågar och jag är hyggligt optimistisk om att det är möjligt, sa Alterå.
Ola Alterå menade att samtal med oppositionen tidsmässigt ligger ganska nära i tiden, men är beroende av hur EU-processerna på området framskrider. Samtidigt finns en koppling till den stora aviserade klimatpropositionen. Den ”låser” med nödvändighet mycket av energipolitiken framåt och är därför en bricka i förhandlingsspelet.
Tomas Kåberger siade om såväl vindkraft som solel och jämförde med utvecklingen ibland annat Kina.
– Mycket talar för att vind och sol på sikt blir de billigaste sätten att producera el på, men exakt när den tidpunkten infaller är omöjligt att säga. Energimyndighetens föreslagna planeringsmål om 30 TWh vindkraftel i Sverige till år 2020 är inte alls omöjligt att klara. Det förutsätter bara samma utbyggnadstakt som t.ex. Spanien visat på under 2000-talet, sa Kåberger.
Frågorna var dels faktainriktade, dels av politisk karaktär. Ola Alterå avrundade med att konstatera att inriktningen måste vara ökad andel förnybar el, ökad energieffektivisering och att hitta lösningar på transportsektorns miljöpåverkan. Han lyfte också fram FoU-samarbete med andra länder, inte minst USA på transportområdet, där han underströk också Energimyndighetens centrala roll.
Lennart Bodén
