Månadens forskarprofil - Chris Bales

– Om 5–10 år hoppas jag att solvärmen blivit det självklara alternativet vid byte av värmesystem, säger han.

Redan på 1800-talet började världen söka lösningar för att utnyttja den värme solen genererar. I Sverige blev solvärmen ”het” under 1970-talet, då oljekrisen tvingade fram nya uppvärmningsmetoder. Men kvalitetsbrister gjorde att solvärmen försvann – för att återvända under 1980-talet med ny, förbättrad teknik.

Idag kan solvärmesystem användas i alla fastigheter med vattenburna värmesystem. På väggar eller tak placeras solfångare som leder värmen in i fastigheten, till en ackumulatortank som är ansluten till värmesystemet. 

– Antingen ett enklare tappvarmvattensystem eller ett kombisystem som ger både uppvärmning och tappvarmvatten. Det senare är vanligast i Sverige, förklarar Chris Bales, universitetslektor i energi- och miljöteknik vid Högskolan Dalarna.

Från Nya Zeeland till Dalarna

Chris Bales kom till Sverige 1990, efter en studie- och arbetsresa som gått genom olika länder och arbetsområden. Exempelvis har han arbetat med meteorologi på Nya Zeeland och i Antarktis. I Sverige lockade Högskolan Dalarna och Centrum för solenergiforskning, SERC.

– På den tiden fokuserade alla på storskaliga anläggningar avsedda främst för fjärrvärmesystem, men vid SERC fanns intressanta projekt kring småskalig produktion av solvärme, minns Chris Bales.

SERC är den största forskargrupp i Sverige som fokuserar på vad solvärme kan göra för hushåll och villor. I tvärvetenskapliga projekt ser tekniker, samhällsvetare och statsvetare tillsammans på vilka solvärmelösningar som kan integreras i det moderna samhället. De håller i workshops, föreläsningar och undervisning vid allt från KY-utbildningar till ett ettårigt magisterprogram inom solenergi.

Stor potential

En villa i Sverige kan genom en solvärmeanläggning minska behovet av köpt energi för uppvärmning och varmvatten med 20–30 procent. Återbetalningstiden är 10–20 år, beroende på energislaget som ersätts, men när systemet är betalt är solvärmen i princip gratis. Som konsument har man valt det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet, och i kombination med ved- eller pelletspanna ger det ett helt förnybart energisystem.

– Potentialen för solvärme är enorm, eftersom solen är en resurs som finns över hela världen, säger Chris Bales och förklarar att det även gäller ”kalla Norden”.

Österrike har tio gånger fler installerade solvärmesystem än Sverige. Där har solvärmen blivit ett självklart val men också en statussymbol.

– Österrike hade eldsjälar som fick igång processen, de har också mer långvarigt stöd än vi, både från finansiärerna, marknaden och politikerna, säger Chris Bales.

Internationella EU-projekt

Genom att delta i internationella EU-projekt hoppas SERC skynda på utvecklingen i Sverige. Projektet Solnet är ett exempel. Genom en forskarskola deltar nio högskolor i sju länder med tio doktorander för att skapa nya europeiska nätverk och utbyta kunskap.  Projektet Combisol är ännu ett exempel. Där ser europeiska länder tillsammans på hur kombisystemen för solvärme kan förbättras. SERC bidrar med verifieringar av hur stora energibesparingarna är i praktiken – utifrån mätningar av 45 kombisystem i Europa.

Chris Bales vision kring solvärmen tar avstamp i Europas stora behov av uppvärmning. Solvärmesystemen kan enkelt placeras på befintliga fastigheter, dessutom utvecklas tekniken och kommer att ge solvärmesystem med säsongsanpassning och längre lagringstider.

– Om 5–10 år hoppas jag att installationerna av solvärmesystem i Sverige ökar med 50 procent per år. Då har solvärmen blivit det självklara alternativet vid byte av värmesystem, avslutar Chris Bales.

Text: Sofia Eriksson