– Jag har alltid varit intresserad av att undersöka människans relation till tekniken, 
säger nydisputerade forskaren Charlotta Isaksson.
Efter ett par års sociologistudier i Göteborg tog hon 2001 steget över till Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet och det nationella forskningsprogrammet Energisystem.
– Energifrågan kändes angelägen och jag ville studera hur människan förhåller sig till tekniken i sin vardag.
Forskningsobjektet blev de första svenska, relativt omtalade passivhusen – i Lindås utanför Göteborg – som stod färdiga 2001. Tanken med passivhus är att de ska vara så energieffektiva att man i princip inte ska behöva tillföra värme. I de välisolerade och täta husen tillförs värme genom solenergi som tas tillvara i byggnaden, genom människors kroppar och genom överskottsvärmen från olika hushållsapparater. I Lindås fanns även en liten luftvärmare på 900 W att ta till om värmen inte skulle räcka (max 10 W/kvadratmeter får tillföras om det ska kallas passivhus).
Allt detta låter bra i teorin – men hur fungerar boendet i praktiken?
Charlotta Isaksson har i två omgångar – 2002 och 2005 – intervjuat de flesta hushåll i området, ett 15-tal. Och skillnaderna är slående:
– Under första intervjuomgången hade hushållen generellt mycket krångel och problem med luftvärmesystemet, att få det att fungera och förstå hur det skulle användas.
Men när Charlotta kom tillbaka 2005 var det mesta oproblematiskt, allt fungerade som det skulle och flertalet var nöjda med boendet, framför allt med luftkvaliteten (och den billiga elnotan såklart).
Vilka är då hennes viktigaste slutsatser?
– Tillverkarna måste ta tillvara användarnas erfarenheter vid utveckling av tekniksystem. De behöver sätta sig in i användarnas perspektiv, säger Charlotta Isaksson.
En annan slutsats är att de hårda energikraven – max 10 W per kvadratmeter – kan ha motsatt effekt.
Hushållsapparaterna får en ny funktion genom att de också används för att tillföra värme. Det kan innebära att hushållen använder apparaterna mer än nödvändigt och att de kan ta med sig dessa vanor till nästa boende. Egentligen är begreppet passivhus lite missvisande, säger Charlotta Isaksson. Det är ju ett aktivt hus, med ”händelsebaserad” uppvärmning:
– Huset påverkas av de egna aktiviteterna: när man går och när man kommer, hur många som bor i huset etc. Allt detta inverkar på värmekomforten.
Efter disputationen hösten 2009 har Charlotta Isaksson flyttat tillbaka till västra Götaland och bedriver nu sina så kallade postdoktorala studier på institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
– Jag har fått ett stipendium för att forska om lärande och energiteknik. Den här gången ska jag undersöka hur hushållen lär sig att hantera sitt nyinköpta värmesystem med fokus på , fjärrvärme och bergvärme, säger hon.
Vad är det som är så lockande med att forska egentligen?
– Är man intresserad och nyfiken är forskningen en perfekt verksamhet. Jag gillar den analytiska processen, och sedan känns det bra att bidra till ökad kunskap i samhället.
Text: Johan Wickström
Foto: Johan Wingborg
