40 miljoner för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader
Nu ska kunskapen ökas om hur energieffektivisering kan ske i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det handlar om cirka 3 500 kyrkor, 2 500 byggnadsminnen och 30 000 byggnader som har eller kommer att få kommunalt skydd i detaljplaner eller områdesbestämmelser.
Energimyndigheten har avsatt 40 miljoner kronor till ett forsknings- och utvecklingsprogram 2007-2010 ändamålet.
Arbetet för en hållbar energiförsörjning i bostäder och lokaler har hittills nästan uteslutande inriktats på bebyggelse uppförd under senare delen av 1900-talet. Det finns dock en outnyttjad effektiviseringspotential för energianvändningen i kulturhistoriska byggnader som kan bedömas till storleksordningen 20-40 procent jämfört med dagens situation.
Även om hänsyn tas till de speciella villkor som gäller i äldre och värdefulla hus så kan konstateras att arbetet med energieffektivisering i dessa byggnader är eftersatt. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader undantas mer eller mindre regelmässigt från krav på energieffektivisering. För en enskild byggnad, som ofta är unik i sitt slag, saknas många gånger kunskap om hur energi kan sparas på ett sätt som inte hotar byggnadens värden.
De begränsade insatserna för energisparande motiveras ofta med hänvisning till riskerna för förvanskning och negativa effekter på inneklimat och byggnad. Det övergripande målet för forskningsprogrammet är att skapa en bestående kunskapsgrund för varsam energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Forskningsprogrammet ska bidra till att stärka och utveckla en nationell kompetens inom området.
Byggbranschen får, genom programmet, tillgång till kunskap och metoder som kan skapa en ny marknad för produkter och tjänster. Denna marknad är inte begränsad till Sverige.
Ytterligare information: Expert Kenneth Asp 016-544 2144, handläggare Arne Andersson 016-544 2145.
