Satsning på elbesparing i elektrokemisk industri

• Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, får 2 250 000 för att fram till 30 juni 2009 driva projektet ”Aktiverad kloratkatod”. Målet för projektet är att minska elanvändningen med motsvarande cirka 70 GWh/år. Stödet utgör 40 procent av projektkostnaden. För övriga kostnader svarar de tillverkande företagen Eka Chemicals AB och Permascand AB.
  Kontaktperson på KTH: Ann Cornell, 08-790 8172.
  
  
• KTH får vidare 2 250 000 kronor för att fram till 30 juni 2009 driva projektet ”Energieffektivt utnyttjande av stålkatod i kloratprocessen. Målet med projektet är att minska förlusterna i processen vilket skulle ge motsvarande cirka 15-20 GWh/år i minskad elanvändning. Även här utgör Energimyndighetens stöd 40 procent av projektkostnaden medan Eka Chemicals svarar för 54 procent och Permascand för 6 procent.
  Kontaktperson på KTH: Ann Cornell, 08-790 8172.

Bakgrund:
Såväl klorat som klor-alkali tillverkas genom elektrolysering av en saltlösning. I kloratprocessen utnyttjas en öppen cell där kloratet efter elektrolyseringen utkristalliseras som ett salt. I klor-alkali-processerna används celler där anod och katod är separerade och där lut, dvs. natriumhydroxid samt klorgas produceras separat vid elektrolyseringen.

Natriumklorat används som råvara för produktion av klordioxid. Klordioxiden i sin tur används för blekning av pappersmassa. Produktionen av klorat är mycket elenergiintensiv och inom branschen ses el som en råvara i processen där elenergin används för elektrolys. Elenergin svarar för cirka 70 procent av kostnaden vid produktion av klorat. Klorat tillverkas i Sundsvall och Ånge. Totala årsproduktionen uppgår till cirka 130 000 ton per år.

Även tillverkningen av klor-alkali är mycket energiintensiv och el ses som en råvara vid produktionen. Huvuddelen av den svenska klorproduktionen åtgår för tillverkning av PVC-plast. Luten används vid tillverkning av pappersmassa. Tillverkningen i Sverige uppgår till drygt 200 000 ton klor samt 200 000 ton lut per år. Produktionen sker i Skoghall med en membranprocess som Energimyndigheten varit med att finansiera. Vidare sker produktion i Stenungsund med kvicksilvermetoden där man dock nu successivt reinvesterar i membranteknik.

Energimyndigheten har också beviljat KTH 960 000 kronor i stöd för projektet ”Effektiv energianvändning i klor-alkali celler med syrereduktionskostnader. Projektet pågår fram till 20 mars 2007 och finansieras till 100 procent av Energimyndigheten. Målet är att på sikt kunna byta ut den vätgasgenererade katoden mot en syrededucerande elektrod, vilket skulle kunna ge betydande minskningar av elanvändningen. Projektledare vid KTH är Yohannes Kiros.

Ytterligare information:
handläggare Conny Ryytty 016-544 2095, 070-207 3746.