Det går att minska utsläppen av växthusgaser med både 25 och 30 procent till år 2020, med begränsade effekter för den svenska ekonomin. Klimatmålet kan nås genom minskade utsläpp i Sverige, en lägre tilldelning av utsläppsrätter till företag som ingår i EU:s handelssystem och genom statligt stöd till projekt som reducerar utsläpp i främst utvecklingsländer. Det skriver Energimyndigheten och Naturvårdsverket i sitt underlag till regeringens kontrollstation 2008 om Sveriges klimatstrategi.
De svenska utsläppen av växthusgaser förväntas år 2010 ha minskat med fyra procent jämfört med 1990 års nivå. Det betyder att Sverige ser ut att nå det kortsiktiga klimatmålet, minus fyra procent, för åren 2008-2012.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten förespråkar att klimatstrategin i fortsättningen består av tre delar som tillsammans leder till att utsläppen fram till 2020 kan minska med 25-30 procent, jämfört med 1990. Det innebär att utsläppen måste minska årligen med cirka 17-20 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter).
En del av klimatstrategin är att minska de förväntade utsläppen i Sverige. Myndigheterna anser att Sverige bör vara pådrivande i EU för att skärpa gemensamma regelverk bl.a. inom transportområdet. Vidare föreslås en rad åtgärder som kan reducera utsläppen med 4-6 miljoner ton, bland annat att skatten på bensin och diesel ökar med 75 öre per liter och därefter i takt med BNP, att koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten ökar och att förmånsvärdet för fri bil koldioxidbaseras.
– Det är nödvändigt med kraftfulla styrmedel för att minska utsläppen i transportsektorn, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket.
En annan del av strategin är att minska tilldelningen av utsläppsrätter till svenska företag i EU:s handelsystem. Det kan reducera utsläppen med 6-10 miljoner ton jämfört med de svenska anläggningarnas förväntade utsläpp år 2020.
– Det avgörande är nivån på tilldelningen av utsläppsrätter i EU:s handelssystem, inte om utsläppsminskningen sker i svenska eller utländska anläggningar, säger Thomas Korsfeldt, generaldirektör Energimyndigheten.
Den tredje delen av klimatstrategin är att Sverige bidrar till andra länders, främst utvecklingsländers, arbete med energieffektivisering och omställning till förnybar energi. Detta regleras i Kyotoprotokollet och kan minska utsläppen i främst utvecklingsländer med 2-4 miljoner ton om året.
– Stödet till utvecklingsländernas omställning av energisystemen är en nyckelfråga, både för att reducera de globala utsläppen och för att få med dessa länder i ett internationellt klimatavtal, säger Thomas Korsfeldt.
I förslaget till ny klimatstrategi anges också att Sverige bör avsätta mer resurser inför kommande internationella förhandlingar om ett nytt klimatavtal.
– Detta arbete bör prioriteras eftersom det är nödvändigt med internationellt samarbete för att dämpa den globala uppvärmningen, säger Lars-Erik Liljelund.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten har på regeringens uppdrag granskat om det är möjligt att reducera utsläppen med 25 procent till år 2020, jämfört med 1990. År 2005 hade utsläppen minskat med cirka sju procent, men om inga åtgärder vidtas förväntas utsläppen öka fram till 2020 och bara hamna två procent under 1990 års nivå. Med ovan nämnda utsläppsreduktioner kan utsläppen minska med 25-30 procent.
För ytterligare information:
Eva Jernbäcker, projektledare, Naturvårdsverket, tfn 08 698 1255
Karin Sahlin, projektledare, Energimyndigheten, tfn 016-544 2159
Thomas Levander, chef Enheten för policyanalys, Energimyndigheten, tfn 016-544 2032
Lars Westermark, chef Klimatenheten, Naturvårdsverket, tfn 08 698 1199
Annelie Nivrén, presschef, Naturvårdsverket, tfn 08 698 13 12, 070-206 3727
Lennart Bodén, pressekreterare, Energimyndigheten, tfn 016-544 2036
