Bara tre av tio kyl- och frysskåp är så energisnåla som energimärkningen anger. Det visar Energimyndighetens test.
Tio kyl- och frysskåp har testats av Energimyndighetens Testlab i syfte att kontrollera energimärkningen. De är alla A-märkta, med A, A+ eller A++, och tillhör alltså de mest energisnåla på marknaden. Skåpen är inte direkt jämförbara på andra sätt, utan är av olika kvalitet och i olika prisklasser.
Till testerna
Testresultatet visar att endast tre av tio skåp faktiskt har den energiförbrukning som tillverkaren deklarerat. Ett par A-klassade skåp nådde i själva verket bara upp till B-nivån. Det mest energisnåla skåpet, märkt A++, uppfyller dock energimärkningen.
- Resultatet visar att toleransvärdena är generöst tilltagna. Förutom att energiförbrukningen får hållas inom vissa intervall så tillåts en felmarginal på 15 procent, menar enhetschef Anita Aspegren på Energimyndighetens Testlab. - Men vi har bara testat ett skåp av varje fabrikat, så för att få ett säkrare resultat måste vi testa fler.
Många konsumenter väljer idag ett kombinerat kyl- och frysskåp istället för två separata enheter. Marknaden för dessa skåp är också mycket omfattande, cirka 430 modeller i dagsläget. Kylar och frysar drar mycket energi och dessa produkter var de första som blev energimärkta, när märkningen i skala A till G infördes 1995. Senare infördes både A+ och A++ för kylar och frysar, vilket visar att de är ännu energisnålare än A.
År 1995 låg de flesta kyl/frysar i energiklass C. Om man byter ut ett sådant skåp mot ett nytt skåp märkt med A+ kan man minska energiförbrukningen för skåpet med runt 50 procent.
Volymen har också jämförts med den volym som anges av tillverkaren, eftersom volymen påverkar energiförbrukningen. Det visade sig att flera skåp hade mindre volym än uppgivet, både i kyldelen och i frysskåpet. Det kan skilja upp till åtta liter. Även ljudvolymen låg i de flesta fall högre än den angivna decibelnivån.
Flera andra funktioner testades också, exempelvis temperaturhållning. Det visade sig att några av skåpen inte håller rätt temperatur. Vid infrysning blir det frysgrader i kylen i ett skåp och i ett annat blev det för varmt.
- Vi har också undersökt hanterbarheten, för även om det inte var huvudsyftet med testet så är det ju viktig information för konsumenten som ska använda skåpet varje dag, berättar Helena Nilsson på Energimyndighetens Testlab. - Det innebär att vi tittar på handtagens utformning, hyllornas placering, belysning och kontrollpaneler, liksom hur enkelt det är att rengöra och frosta av skåpet bland annat.
Ytterligare information: Helena Nilsson 070-288 99 08
Berit Carlsson 070-560 85 58
