Tema Energi och IT

Nyligen rapporterade konsultföretaget McKinsey att utsläppen av växthusgaser från IT-branschen kommer att öka med 30 procent de närmaste tio åren. I dag är utsläppen från IT-sektorn i världen i nivå med flygets, motsvarande 2 procent av de samlade koldioxidutsläppen. Till 2020 beräknas de öka till 3 procent.

Underhållningselektroniken är ett ökande inslag i hemmen. Över 80 procent av de svenska hushållen har en eller två datorer hemma, visar Energimyndighetens mätningar. Samtidigt ökar kontorens elanvändning. 1990 behövdes 24 twh för att driva kontorsapparater, servrar och datahallar. 2005 hade användningen ökat till 27 twh. I dag svarar IT och annan elektronik för en fjärdedel av energiförbrukningen på våra kontor.

Under samma period har datoranvändningen expanderat enormt. Allt fler enheter med allt kraftfullare prestanda äter upp vinsten av att tekniken i sig blir energieffektivare. Dessutom har energianvändningen för komfortkyla ökat, eftersom apparaterna alstrar mycket värme.

För att IT ska kunna bidra till lägre energianvändning i samhället måste vi helt enkelt tänka på vad vi har tekniken till, lära oss hantera den på rätt sätt och utnyttja de möjligheter den erbjuder.

Ewa Thorslund, projektledare på Almega för projektet Grön IT, talar om det paradigmskifte som måste till i hela den svenska organisationsstrukturen.

– Det handlar om ett nytt sätt att tänka. Man måste ta ett helhetsgrepp på produktivitet, ekonomi, teknik och miljö och det måste komma uppifrån. Frågorna måste upp på högsta nivå om det ska hända något radikalt, säger hon.

Därför har IT & Teknikföretagen inom Almega, som organiserar tjänsteföretag, dragit igång Grön IT för att utbilda branschen och dess kunder att se till hela verksamheten.

Grön-o-metern är en guide till hur man kommer igång med arbetet och ett webbaserat grönt IT-index ger företag och organisationer möjlighet att mäta sitt arbete med miljöanpassad IT.

– Det måste kläs i siffror. Det behövs schabloner att räkna på. Företagsledningar behöver se att det finns pengar att tjäna. Indexet visar att pengarna ramlar ner, framhåller Ewa Thorslund.

Att IT-produkterna i sig kan bli mer effektiva liksom hur de hanteras är en sida av effektiviseringen. Men den stora potentialen ligger i att använda IT som ersättning för andra processer, vilket exemplet TeliaSonera visar, menar Ewa Thorslund.

– Det innebär en genomgripande förändring av sättet att leva och arbeta. Jag tror att det i hög grad är en generationsfråga.

För de ”digitalt infödda” är omställningen ingenting konstigt, tror hon. Men på många håll vill chefen fortfarande se medarbetarna vid sina skrivbord på kontoret, trots att man har tekniken att arbeta på ett mer resurseffektivt sätt.

Redan 1992 gjorde Ewa Thorslund en studie om IT-användning åt Miljödepartementet. Den hamnade i byrålådan.

– Jag har arbetat med IT och effektivisering sedan 1990-talet, men det är först nu som det börjat lossna, och då kommer allt på en gång, säger hon.

På uppdrag av IT-politiska enheten inom Näringsdepartementet har hon nyligen utarbetat en grön IT-strategi för regeringskansliet.

– Vi vill först göra en kartläggning för att få en uppfattning om läget i dag. Målet är att få en handlingsplan för statliga myndigheter klar till sommaren, säger Sofia Holmgren, IT-ansvarig på Näringsdepartementet.

Den offentliga sektorn har hunnit längre än den privata, enligt Ewa Thorslund. Här finns ju också möjligheten till politisk styrning, vilket EU har tagit fasta på. Ett direktiv om energitjänster föreskriver att den offentliga sektorn ska uppträda som föregångare i fråga om effektiv energianvändning.

Det gäller även IT-användning. I Sverige ska Energimyndigheten visa vägen, med stöd av en policy för energieffektivisering.

– Energimyndigheten är unik med sin generösa inställning till distansarbete, säger Carlos Lópes, handläggare på internationella sekretariatet och med den internationella energimärkningen Energy Star på sitt bord.

Energy Star-märkningen har blivit ett viktigt styrmedel i den offentliga upphandlingen av IT-produkter sedan EU förordnade att den offentliga sektorn ska uppfylla kriterierna i märkningen. Från att ha varit i det närmaste till intet förpliktande stramades kraven upp ordentligt 2007.

Statliga ramavtal med IT-leverantörer omsätter en miljard kronor om året. Offentlig upphandling utgör närmare en fjärdedel av BNP. För en stortillverkare som HP utgör inkomsterna från offentliga avtal 30 procent av omsättningen. Vilka krav som ställs har därför stor betydelse. Offentlig verksamhet är en kommersiell maktfaktor.

Ett problem har varit att upphandlare och inköpare inte haft tillräcklig kunskap om det de ska köpa in. Det har resulterat i en snårskog av mer eller mindre lyckade kravspecifikationer som bildligt fått leverantörerna att gå upp i atomer.

– Framför allt är det viktigt att tänka igenom sitt behov innan man går ut och handlar upp. Är det teknik eller en funktion jag behöver? På tjänstesidan finns potential att utnyttja branschens kunnande i fråga om att utreda organisationers behov. Det kan spara såväl pengar som energi och miljö, säger Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upphandling på Miljöstyrningsrådet (MSR).

MSR försöker bringa ordning i oredan. Rådet har tagit fram miljökrav som upphandlare av IT-produkter kan använda sig av vid upphandling. Kraven finns tillgängliga på rådets hemsida och uppdateras kontinuerligt.

– Vi försöker göra det så enkelt som möjligt att ta miljöhänsyn vid upphandling så att upphandlare ska slippa så många frågor om förfrågningsunderlaget, säger Peter Nohrstedt.

Text: Anne Laquist