Att ha överskott eller underskott i den nationella energibalansen blir mindre viktigt när marknad och politik blivit europeisk. Men däremot kan det finnas andra skäl till att det är bra med ett elöverskott i Sverige. Även om det inte är ”Sverige”, utan ett antal elproducenter, som säljer och tjänar pengar på elexporten, så kan nationen dra nytta av att utveckla en klimatvänlig och uthållig elproduktion.
– Om Sverige kan exportera el tack vare våra naturresurser betyder det att priserna inte blir högre här än i de länder vi exporterar till, och det är en trygghet för den elintensiva industrin, säger Tomas Kåberger.
– Klimatfrågan är global och det är rimligt att vi med våra goda naturliga förutsättningar tar en stor del av ansvaret för Europas energiförsörjning. Dessutom är produktion av energiteknik en växande industri som ger välavlönade arbetstillfällen. Efterfrågan inom landet kan utveckla svenska industrier till lönsamma aktörer i den internationella energiutvecklingen. Det finns några viktiga faktorer som påverkar energiförsörjningen de närmaste decennierna.
– Vi står inför stora förändringar. Det kan vara svårt att föreställa sig hur världen kommer att se ut, säger Tomas Kåberger. Idag står kol, olja och naturgas för över 80 procent av världens energiförsörjning. Så kommer det inte att vara i framtiden. Oljan minskar därför att resursen blir för dyr, medan användningen av kol och gas minskas för klimatets skull.
– Bara inom eu kan man förutse investeringar på i storleksordningen 10 000-tals miljarder kronor på försörjningen av el och värme de närmaste årtiondena. Ny produktionsteknik, nya system för överföring av el och nya transportsystem kommer att ställa både företag och myndigheter inför utmaningar. Frågan är då vad som ska ersätta en så gigantisk mängd fossil energi.
– Svaret har länge varit ”solenergi”. Och nu börjar svaret bli aktuellt. Solenergin är inte längre en liten gullig obetydlighet och tillväxten är snabb. Mer än en fjärdedel av alla solceller som finns i världen just nu tillverkades under det allra senaste året, säger Tomas Kåberger.
I ”det gamla” energisystemet fattades de stora besluten i samband med kraftverksbyggen. I ”den nya världen” är de största besluten att bygga fabriker som tillverkar solceller. Fabrikerna fortsätter sedan att producera ”kraftverk” år efter år.
– Men de närmaste åren är vindenergin viktigare. Förra året stod vinden för den största nya elproduktionen i Europa, mätt som installerad generatoreffekt. Globalt byggdes mer vindkraft förra året än det har installerats ny kärnkraft sedan år 2000, säger Tomas Kåberger. Tillväxten är ungefär jämnt fördelad mellan Asien, Europa och Nordamerika.
– Energimyndighetens planeringsmål på 30 twh till 2020, som nu fått stöd av regeringen, bör kunna uppfyllas som ett rimligt bidrag till Europas elförsörjning. Innan världen försörjs med sol kommer det också att vara snabbare och billigare att ersätta kol med biobränslen, och det kommer att ske i stor skala även i resten av Europa, när utsläppsrätterna börjar auktioneras ut de närmaste åren. I framtidsvisioner med mycket sol och vind blir också överföringen av energi alltmer effektiv.
– Förnybar energi är i viss bemärkelse gratis, men det krävs elöverföring och kapacitet att flytta energin från överflödsområden till områden med brist, både tillfälligt och permanent. Även överföringstekniken har blivit bättre, och det stärker konkurrenskraften för förnybara system. Samtidigt med denna sammanlänkning kommer det parallellt att utvecklas helt lokal elproduktion.
Allt fler parkeringsautomater, belysningssystem, mobiltelefonmaster och hushåll kommer ha elverk utan nätanslutning. Infrastrukturen för energitransporter kommer alltså att förändras. Men tidsperspektivet är svårt att förutse. Allra mest lönsamt att förändra är användningen av energi. – Intelligent energianvändning är avgörande för konkurrenskraft och välstånd i både industri och samhälle, säger Tomas Kåberger.
– Belysningstekniken är ett exempel som vi upplever just nu. I Kina pågår redan en övergång från kompaktlysrör till diodbelysning, medan vi Europa haft svårt att lämna glödlamporna bakom oss. Men nu påskyndar eu:s direktiv om ekodesign effektiviseringen, inte minst här i Sverige. Från glödlampor till diodbelysning är det en faktor tio. 90 procent av elanvändningen kan alltså effektiviseras bort, och man får dessutom helt nya möjligheter till bra belysning. Lika stora möjligheter finns i transportsektorn. Lätta eldrivna personbilar både förbättrar effektiviteten och underlättar övergången till förnybar energi.
– Och de fordon som är svårast att driva med el kan försörjas med biodrivmedel, säger Tomas Kåberger. Tomas Kåberger tror att område efter område kommer att genomgå stora effektiviseringar, i bostäder, transporter och inom industrin. Men den här gången är det inte självklart att västvärlden tar ledningen i teknikutvecklingen.
Kina är redan världsledande på flera teknikområden, samtidigt som man paradoxalt nog också har ”världens sämsta” teknik på andra områden. Men vill vi i Sverige och eu hänga med och få del av den här tillväxtdrivande utvecklingen måste vi anstränga oss. Energimyndighetens prognos för 2030 innehåller ganska små förändringar jämfört med nuvarande energiförsörjning och konsumtion. Tomas Kåberger säger lite skämtsamt att det enda man kan vara säker på är att det inte blir som i prognosen. Den bygger på befintliga skatter och styrmedel och är redan inaktuell efter regeringens klimat- och energiproposition. Syftet är att prognosen ska vara ett planeringsunderlag och inte en egentlig förutsägelse om framtiden. I prognosen har kärnkraften oförändrad produktion, reaktorernas livslängd är beräknad till 60 år och därmed överlever de 2030. Kärnkraftens roll är dock en ”osäker term” i energibalansen, menar Tomas Kåberger. Även utan förbud mot nya reaktorer finns osäkerheter kring livslängd, riskvärdering, ekonomi och konkurrenskraft hos nya reaktorer.
– Även om det är över 40 kärnkraftverk under uppförande runt om i världen så går det just nu trögt att färdigställa nya reaktorer. Och lyckas man inte bättre med att kalkylera kostnaderna än man har gjort i Finland så kan det nog bli svårt att få igång ytterligare projekt.
– Men om klimatpolitiken accelererar och energipriserna stiger mer än väntat, så kan även ny kärnkraft få en roll i energisystemet. Kärnkraft, liksom kolkraft med koldioxidlagring, är de storskaliga system som de förnybara systemen konkurrerar med, åtminstone om man betraktar klimatfrågan som viktig. – Men det är mycket prat om kollagring och kärnkraft, så man missar lätt att vind och sol redan börjat leverera i världen, avslutar Tomas Kåberger.
Text: Lars Krögerström
