I Sverige har en relativt stor satsning (per capita) på forskning inte kombinerats med några marknadsskapande åtgärder av betydelse förrän år 2005. Den svenska solcellsmarknaden är därför liten.
Fram till och med 2005 var den installerade effekten solceller knappt 4 MW. Ökningen har under tioårsperioden 1995-2005 legat konstant på 0,2-0,3 MW. Den har drivits av den stabila marknad som finns för fristående system, främst inom fritidssektorn. Därtill har enstaka demonstrationsprojekt med solceller i byggnader har genomförts, till exempel i Hammarby sjöstad.
I det internationella perspektivet ökar andelen nätanslutna byggnadsintegrerade solcellssystem. Detta ser vi nu även i Sverige. Från och med våren 2005 finns ett statligt stöd för solceller på offentliga byggnader (se under rubriken Konkurrensaspekter nedan), vilket har resulterat i en ökad aktivitet inom detta område och flera nya svenska aktörer har engagerat sig i solcellstekniken.
Forskning och utveckling
En nyckelaktör är Ångströmslaboratioriet vid Uppsala universitet. Där bedrivs forskning i världsklass kring tunnfilmssolceller och nanostrukturerade solceller. Baserat på resultat av forskningen bildades företaget Solibro AB år 2000, med syfte att skala upp och kommersialisera produktionen av tunnfilmstekniken. I slutet av 2006 bildade Tyska Q-cells och Solibro ett joint venture-bolag och tillverkningen av tunnfilmsmodulerna kommer att ske i Tyskland. Avdelningen för industriell forskning kommer dock att stanna i Sverige.
Andra viktiga aktörer är Centrum för Molekylär Elektronik vid KTH som tillsammans med IVF bedriver forskning och utveckling av Grätzelsolceller. Forskning kring polymera solceller bedrivs vid Linköpings universitet, Chalmers och Karlstad universitet och vid Lunds tekniska högskola bedrivs forskning kring byggnadsintegrering av solenergi.
Viss systeminriktad forskning bedrivs inom ramen för SolEl-programmet, som stöder utvecklingsprojekt om solceller i Sverige och som finansieras av Energimyndigheten och näringslivet gemensamt.
Industriell forskning bedrivs dessutom av företagen Arontis Solar Concentrator AB, som utvecklar och säljer koncentrerande solcells-solvärmehybrider, och Midsummer AB som utvecklar och ska kommersialisera en kostnadseffektiv tillverkningsmetod av CIGS-solceller.
Modultillverkare
Under 2006 startade ytterligare en ny svensk tillverkare av solcellsmoduler. Det finns nu fem företag som producerar solcellsmoduler av importerade kiselceller. Två av dessa företag (ArticSolar AB och Gällivare Photovoltaic AB) finns i Gällivare. Alla företagen expanderar snabbt, speciellt företaget Scanmodule utanför Arvika som är en del i den stora norska solcellskoncernen REC. Sverige är nettoexportör av solcellsmoduler. Mer än 90 procent av de tillverkade modulerna går på export, företrädesvis till Tyskland.
Andra aktörer
I Sverige finns även ett mindre antal återförsäljare av solcellsmoduler. Med undantag för dessa och modultillverkarna, är den svenska aktörsbasen tunn. Några byggföretag och arkitekter har demonstrerat solcellstekniken i olika byggprojekt. Antalet aktörer är dock begränsat. Dessutom saknas företag som tillverkar kringkomponenter (till exempel växelriktare, kablar, montagelösningar och stativ). Få installatörer har erfarenhet av solceller, vilket även gäller för byggsektorns olika delar samt för byggnadsnämnder och försäkringsbolag.
Den marknad som har funnits har inte varit stor nog att ge utrymme för bildandet av starka nätverk där olika led, i exempelvis byggprocessen, har givits möjlighet till ett gemensamt lärande. Marknadsstödet för solceller har dock inneburit en förändring. Många nya aktörer har kommit i kontakt med tekniken och ett par nya specialinriktade solcellsinstallatörer har etablerat sig. Ett exempel på att förutsättningar för ett mer bestående lärande är att dessa solcellsinstallatörer till exempel väljer att arbeta med samma elinstallatör för att slippa upplärning vid varje nytt projekt.
Men det återstår mer att förbättra, exempelvis vad gäller standardlösningar för byggdelskomponenter och solcellsmoduler (vilket är nödvändigt för att uppnå både låga kostnader och arkitektonisk flexibilitet) och certifiering av installatörer. Det finns heller inget genomtänkt förhållningssätt för bygglov.