Konkurrensaspekter

Båda dessa faktorer är naturligtvis avgörande för solelens konkurrenskraft även om betydelsen av det senare ofta överdrivs. Sant är att vi har få soltimmar under vintern men det kompenseras till stor del av våra långa sommardagar. Sett över året tar Sverige emot nästan lika mycket energi från solen som Tyskland och Nederländerna. Då mycket intressant forskning och utveckling pågår inom området i Sverige och i övriga världen finns det stora chanser att nå framgångsrika tekniksprång inom en snar framtid som möjliggör en snabbare introduktion av solceller.

Det finns även andra aspekter såsom till exempel klimatfrågan som kan driva fram en ökad satsning på solel. Eftersom solceller har en väldigt stor potential globalt och eftersom det råder en kraftig tillväxt på den globala solcellsmarknaden så finns det även stora möjligheter att skapa en exportindustri kring solcellsrelaterad teknik.

I Sverige har det inte tidigare funnits några direkta initiativ för att stödja en storskalig introduktion av solceller. De indirekta miljöskatterna, till exempel koldioxidskatten, och troligen också priset på elcertifikat, är för låga för att ha någon direkt inverkan på mängden nätanslutna solcellsystem i Sverige. Det innebär att det är de internationella initiativen i till exempel Tyskland (100 000 tak/3MW vid slutet av 2003) och Japan (1 000 000 tak/4820 MW 2010. Under 2001 såldes i Japan enligt uppgifter från IEA ungefär 30 000 nätanslutna system av storleken 3-5 kWp till tak på privatbostäder som redan har tillgång till el.) som kunnat skapa underlag för investeringar i storskalig produktionskapacitet för solceller och därmed indirekt ha betydelse för industriell utveckling och tillämpning av tekniken i Sverige.

Situationen ändrades i maj 2005 då Sverige för första gången införde ett riktat statligt stöd för installation av solceller. Stödet ingår i en skattestimulans för miljö- och energiinvesteringar i offentliga lokaler, såsom försvarsbyggnader, kommunikationsbyggnader, vårdbyggnader, bad- sport- och idrottsanläggningar, skolbyggnader och kulturbyggnader samt i vissa fall även byggnader som ägs av stiftelser, ideella föreningar och trossamfund.

Stödet löpte ut 2008.

Intresset för att söka bidrag för installationen av solcellsanläggningar har varit stort. I princip var alla 150 miljoner kronor beviljade i början av 2008.

Hur skulle konkurrensen på elmarknaden påverkas av en etablering (i större skala)?

På kortare sikt är det inte troligt att solelen kommer att kunna produceras till så låga kostnader att en etablering i större skala kommer att ske. Under de år som elcertifikatsystemet gäller (åtminstone fram till 2030) är det el som redan stöds via elcertifikatsystemet som kan antas trängas undan om sol-el etableras i större skala. På längre sikt är det möjligt att solel kan bli ett lönsamt alternativ.

Hur konkurrensen på elmarknaden påverkas beror, förutom på produktionskostnader, även på i vilken mån utbyggnaden av solelen gynnas av styrmedelsinsatser. Dessa styrmedelsinsatser kan medföra att priset på marginalen för el höjs samt att relativpriserna för olika slags energibärare ändras, vilket i sin tur kan påverka konkurrenssituationen för olika sorters elproduktionstekniker och insatsvaror.

Hur skulle elpriserna kunna påverkas och därmed den svenska industrins konkurrenskraft?

En användning av sol-el i stor skala skulle troligtvis bli relativt kostsam räknat per kWh, åtminstone i ett kortare perspektiv. Som andel av den totala produktionen på den nordiska elmarknaden kommer produktionen troligtvis bli relativt liten, även i ett längre perspektiv, och kommer därför antagligen inte påverka elpriset.