Miljöeffekter och försörjningsaspekter

I tunnfilmssolceller av CIGS-typ finns ett tunt bufferskikt som vanligtvis innehåller kadmium. Vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala pågår ett intensivt arbete för att tillverka effektiva CIGS solceller utan kadmium. Den mest effektiva CIGS solcell som gruppen tillverkat innehåller ett lager ZnO istället för CdS.

Miljöeffekter

Solceller har en mycket lång förväntad livslängd, omkring 25-30 år. Det är främst den så kallade lamineringen, vilken görs med en typ av plast, och de elektriska kontakterna som åldras. Efter det att en solcellsmodul tjänat ut tas den om hand som icke toxiskt material. Om det finns kadmium i solcellerna kan återvinningsprocessen vara något mer komplicerad.

I "El och värme från solen", en faktarapport som gavs ut inom ramen för IVA-projektet Energiframsyn, konstateras att den energi- och materialåtgång vid celltillverkning har minskat och förväntas minska ytterligare i förhållande till den mängd el som systemet sedan kommer att leverera. "El och värme från solen" finns att beställa från Energimyndighetens förlag. I dagsläget är energiåterbetalningstiden för solceller mellan tre och fyra år, beroende på vilken teknik som avses.

Vilka är de miljömässiga konsekvenserna i samband med en etablering?

En etablering av en solcellsanläggning ger i princip inga negativa miljökonsekvenser, förutom en eventuell estetisk påverkan som beror på var och hur solcellerna placeras. Det finns dock många olika lösningar på hur solelsystem kan integreras i byggnader för att få minsta möjliga negativa påverkan på det estetiska uttrycket. I boken "Solceller i arkitektur och stadsbyggnad" av Marja Lundgren finns många exempel på hur solceller kan integreras i eller appliceras på byggnader på ett estetiskt tilltalande sätt. Det kommer i framtiden antagligen även att finns flexibla, böjbara solceller som är ännu lättare att integrera på olika sätt.

En ökad andel av solel i kraftsystemet, både det nationella och det internationella, har en positiv påverkan på miljön om solelen ersätter elproduktion från icke förnybara energikällor.

Försörjningsaspekter

Elproduktion med solceller är förnybar och bidrar till minskat importberoende av energi. Vid en måttlig utbyggnad kan solcellselens variationer över dygnet och året balanseras av vattenkraften och därmed öka försörjningstryggheten. Det är dock svårt att förutsäga hur energisystemet skulle fungera vid en storskalig (>10 procent) utbyggnad av sol-el.

Solceller kommer dock troligtvis inte att utgöra någon större del av det svenska energisystemet, inte ens på lång sikt, men de kommer tillsammans med vindkraft, bioenergi och vattenkraft att bilda ett miljöanpassat alternativ med ökande efterfrågan. Fördelen med solceller jämfört med andra energitekniker är att de kan monteras på eller integreras i befintliga eller nya byggnader och på så sätt kan el produceras nära användarna.