Kommunalt energi- och klimatarbete
De allra flesta kommuner arbetar brett med energi- och klimatfrågor. Det finns en stark politisk vilja att ta eget ansvar i frågan och de flesta kommuner har antagit övergripande strategier för sitt arbete.
Det kommunala klimatarbetet är i allt väsentligt frivilligt, det vill säga inte reglerat i lag, men staten påverkar genom olika styrmedel som till exempel skatter, bidrag och mål. Beträffande det kommunala energiarbetet finns en lag om kommunal energiplanering som är från år 1977 och speglar den tidens situation med offentligt ansvar för energidistributionen. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunfullmäktige.
Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. En miljöbedömning ska genomföras i samband med framtagandet av den kommunala energiplanen.
I den görs en bedömning av hur miljön, hälsan och energihushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. Regering och riksdag betonar vikten av kommunernas betydelse i det svenska klimat- och energiarbetet. Myndigheter stödjer och har stöttat kommunalt klimat- och energiarbete, oftast i projektform, som exempelvis Uthållig kommun, Klimatkommunerna, REKLIM, Länsstyrelsen i Dalarna och energieffektiviseringsstöd.
Läs mer om miljöbedömningar av planer och program på Naturvårdsverkets webbplats.
