Vedpannan värmer både huset och vatten till kranar och duschar. Att elda med ved är klimatsmart om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning så att utsläppen blir så låga som möjligt. Byter du till en ny vedpanna med ackumulatortank kan du spara 40 procent av vedförbrukningen och samtidigt minska miljöutsläppen.

Vedpannan värmer både huset och allt vatten till kranar och duschar.

Ny vedpanna kan minska vedförbrukningen med 40 procent

En ny vedpanna kan minska vedförbrukningen med 40 procent och samtidigt minskar utsläppen till miljön. Med en äldre vedpanna utan ackumulatortank behöver du ungefär 30 kubikmeter ved per år. Byter du upp dig till en modern vedpanna och ansluter den till ackumulatortank sjunker förbrukningen till ungefär 18 kubikmeter ved per år. Exemplet är en grov uppskattning och utgår från ett hus som behöver 20 000 kilowattimmar per år till värme och varmvatten. Vedförbrukningen är i kubikmeter stjälpt mått.

Ackumulatortanken- systemets hjärta

Ackumulatortanken beskrivs ofta som uppvärmningssystemets hjärta, det symboliserar hur viktig den är. Ackumulatortanken ökar din bekvämlighet eftersom du inte behöver elda lika ofta, samtidigt som du får ett effektivare uppvärmningssystem med lägre utsläpp till miljön och större flexibilitet om du väljer en ackumulatortank med flera anslutningar.

Elda rätt

Genom att elda på rätt sätt kan du minska utsläppen betydligt. De största utsläppen är varje gång du tänder i pannan.

Tänd med torra stickor och börja med fin ved, så elden hinner ta sig innan du fyller vedmagasinet. Se till att glödbädden är bra innan du lägger på mer ved, vänta inte för länge, då hinner temperaturen i eldstaden sjunka och då ökar utsläppen. Lägg in veden så att det bildas mellanrum för att du ska få bra luftinblandning. Se till att det finns bra med luft till eldstaden, det minskar risken för pyreldning.

Vedens fukthalt och storlek har betydelse

Elda med torr ved, fukthalten bör vara 15-20 procent.

Använd ren ved, inga andra träprodukter som målade eller impregnerade plankor. Längden på veden ska vara anpassad till pannan, 50 centimeter är vanligt, men det finns andra längder. Allra bäst är det om veden kan torka ett helt år innan den används.

Utomhus: Lägg veden luftigt och skyddad från regn.

Inomhus: Se till att ha bra ventilerat i vedboden eller i källaren.

Den ved du ska elda med bör ha lagrats inomhus de sista veckorna, men inte så länge att veden blir förr torr, det kan ge en lägre verkningsgrad.

Ingen synlig rök och ljusgrå aska är tecken på bra eldning

Gå ut och titta på röken från din skorsten, den avslöjar hur bra du eldar. När du eldar rätt syns röken bara som vattenånga eller värmedaller ovanför skorstenen.

Ljusgrå aska är också ett tecken på att du eldat bra. Samla upp den varma askan i ett brandsäkert kärl med lock och låt den svalna, det kan ta flera dagar. Kontakta din kommun, de vet vad du får göra med askan. Innan askan sprids måste den vara helt utbränd.

Läs mer i publikationen "Elda Rätt" på Naturvårdsverkets webbplats.

Egen ved eller köpt ved avgör hur mycket jobb det blir

Har du tillgång till egen ved så ska du fälla träd, transportera, kapa och klyva veden. Här finns många olika redskap och verktyg till din hjälp, var noga med säkerheten. Om du köper ved kan du själv påverka hur mycket egen tid du vill lägga ner.

Kontakta din kommun innan du börjar

Många kommuner kräver bygganmälan vid installation eller ändring av eldstad, och bygglov kan behövas för att få installera eller ändra skorsten. Kontakta din kommun och ta reda på vad som gäller för eldning innan du bestämmer dig. Det kan finnas särskilda bestämmelser för vedelning i din kommun. Om din vedeldning stör grannarna så kan miljöförvaltningen ställa krav på hur du får elda och om det är allvarliga brister så måste du sluta elda. Energi- och klimatrådgivaren i din kommun kan ge opartiska och kostnadsfria råd och vet vilka regler som finns för vedeldning där du bor.

Anlita certifierad installatör, elektriker och sotare

Vedpannan ska installeras och driftsättas av en certifierad installatör. För elen ska du anlita en behörig elektriker. Ta in offerter från flera olika installatörer så att du kan jämföra priser och övriga villkor. Installatören ska också ge dig de drift- och skötselanvisningar som du behöver för att kunna använda ditt nya uppvärmningssystem på bästa sätt. Har vedpannan keramiska delar i eldstaden kommer de behöva bytas så småningom. Skorstenen måste kontrolleras och godkännas av en skorstensfejarmästare, sotare, så att den är i bra skick och dimensionerad för att klara vedeldning. En vedpanna kräver regelbunden sotning, hur ofta sotning ska göras bestäms av kommunen. Sotare med särskild vidareutbildning kan också göra brandskyddskontroller.

Vedeldning ökar inte växthuseffekten

Ved är, precis som andra förnybara biobränslen, befriad från bränsle- och koldioxidskatt. Uppvärmning med en vedpanna bidrar inte till att öka växthuseffekten eftersom koldioxiden som avges vid förbränningen är samma mängd som det växande trädet en gång hämtat upp från uteluften.

Ekodesignkrav och energimärkning på gång

Det pågår arbete på EU-nivå för att ta fram gemensamma ekodesignkrav och obligatorisk energimärkning för så kallade fastbränslepannor där bland annat pelletspannor ingår, men inga beslut är fattade ännu. Förslagen omfattar både effektivitet och utsläpp till miljön. Tanken är också att du som konsument enkelt ska kunna jämföra olika pannor med varandra via energimärkningen.

Ekodesignkraven tillsammans med energimärkningen för fastbränslepannor förväntas spara cirka 6,1 TWh (primärenergi) årligen från år 2020 i EU. Den sparade energin bedöms minska koldioxidutsläppen (CO2-utsläppen) med 200 kiloton. Dessutom bedöms utsläppen minska, för partikelutsläpp med 14 kiloton, för gasformiga organiska utsläpp med 14 kiloton och för kolmonoxid med 147 kiloton. Det finns ännu inga antagna förordningar för pelletspannor så vilka pannor som kommer att omfattas och vilka krav som kommer att ställas är inte klart.