Forskning inom energisystemstudier

Programmet Strategisk energisystemforskning är en sammanhållen satsning på forskning om energisystemet med fokus på hur olika aktörer, institutioner och övriga delar i systemet samspelar med varandra. Sista ansökningsdag är 18 mars 2015.

Sista dag för ansökan 2015-03-18
Målgrupp

Svenska universitet, högskolor och institut.

Förordning

Förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

Så söker du

Ansökan ska skrivas enligt Anvisningar för ansökan och lämnas in via Energimyndighetens elektroniska ansökningsverktyg E-kanalen. Tänk på att skaffa användarbehörighet i E-kanalen i god tid eftersom det kan ta några dagar.

Syftet med utlysningen är att öka vår kunskap om energisystemet och att medverka till internationellt konkurrenskraftig energisystemforskning vid svenska universitet, högskolor och institut samt att bidra till vetenskapliga underlag för Energimyndigheten och andra aktörer som är delaktiga i omställningen av energisystemet.

Innan ansökan lämnas in till Energimyndigheten ska den sökande ta del av:

Forskningsinriktningar

Programmet välkomnar ansökningar från alla vetenskapsområden. Samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv välkomnas särskilt för att öka kunskapen om hur den svenska energi- och klimatpolitiken fungerar och bör utformas. Jämförande studier, både mellan länder och sektorer välkomnas, likaså studier som inkluderar genus- och generationsperspektiv samt demokratiska och etiska avvägningar. För programmet är även såväl teoretisk som numerisk modellutveckling ett prioriterat intresse.

Utlysningen har följande tre inriktningar. Ange i ansökan inom vilken inriktning som ansökan ryms.

  1. Allmänt energisystem - forskning om hur ett hållbart energisystem ser ut och kan uppnås. I detta ingår till exempel forskning om social förändring, mönster, beteenden och attityder. Även studier av beslutsprocesser, innovation och industriell omvandling samt av konkurrenskraft och marknadens funktion och utformning är av vikt för området. Slutligen finns behov av forskning kring planeringsprocesser, infrastruktur, resurseffektivitet, försörjningstrygghet samt konkurrenskraft inom ramen för energisystemomställningen.
  2. Styrmedel - forskning om styrmedel som syftar till omställning mot ett hållbart energisystem på såväl EU- som nationell och regional nivå. I området ingår till exempel utvärderingar och analyser av ändamålsenlighet samt miljö- och samhällsekonomiska konsekvenser. Det gäller särskilt att belysa behov och konsekvenser av styrmedel och att skapa kunskap om olika styrmedels och styrmedelskombinationers samlade effekter (inklusive fördelningspolitiska implikationer och och dess påverkan på näringslivets konkurrenskraft, försörjningstrygghet samt möjligheter att nå andra samhälleliga mål).
  3. Internationell klimatpolitik - forskning som bidrar till förbättrade underlag inför fortsatta internationella diskussioner med fokus på förhandlingarna inom ramen för FN:s klimatkonvention. Nedanstående områden är av särskilt intresse för inriktningen:
  • Nationella strategier, åtgärder och åtaganden inom det klimatpolitiska området, bland annat jämförande studier av olika länders åtgärder och initiativ, studier kring synergier mellan anpassning och utsläppningsminskningsåtgärder, studier av kopplingen mellan nationell och internationell finansiering av åtgärder i samband med operationalisering och uppföljning av s.k. National Appropriate Mitigation Actions (NAMA) respektive etablering av s.k. (Intended) Nationally Determined Contributions (INDCs/NDCs).
  • Utformning av flexibla mekanismer (inkl. växthusgasmarknader) och framväxten av gemensamma standarder för att främja jämförbarhet av klimatåtgärder med internationell dimension. Här ingår till exempel metoder för referensbanor samt mätning, rapportering och verifiering (MRV) av växthusgasutsläpp och internationell klimatfinansiering (privata och offentliga flöden). Studier som är av relevans för sektorsbaserade angreppssätt eller teknikspridning är av intresse.
  • Relationer och synergier mellan förhandlingar samt initiativ under UNFCCC och under andra multilaterala processer, exempelvis WTO, MEF, CBD, och CCAC.

Ansökningstid

Utlysningen avser projekt som ska starta under 2015. Projekten ska avslutas senast 31 december 2018. Observera att för projekt som inkluderar doktorander gäller att ansvaret för full finansiering av forskarutbildningen ligger på lärosätet, Energimyndigheten kan enbart ta ansvar för den del som ligger inom projektet och inom ramen för ovanstående start och slutdatum.

Ansökan

Till ansökan ska även bifogas en fördjupad beskrivning av projektet och dess budget, samt meritförteckningar eller CV, inklusive publikationslistor, för alla deltagande forskare. Det ska även framgå hur stor del av en forskares tjänst som finansiering söks för.

Huvudsökanden ska ha doktorsexamen eller kunna påvisa långvarig erfarenhet som ledare av forskningsprojekt.

Om sökanden söker till mer än ett program vid Energimyndigheten bör detta anges i ansökan.

På grund av hög arbetsbelastning i anslutning till sista ansökningsdag kan bekräftelse på inkommen ansökan ta tid.

Bedömning av ansökan

Bedömningen av ansökan baseras på projektets tillämpbarhet, med avseende på energi- och policyrelevans, men också på dess teori- och metodutvecklande ambitioner. I ansökan bör det tydligt framgå vad som är forskningsfrågan och hur denna ska besvaras med hjälp av lämplig teori och metod. Särskild vikt läggs även på projektgruppens kompetens att genomföra projektet i enlighet med ansökans beskrivningar av teori och metod. Vidare bedöms hur resultaten kan förstås och användas.

I ansökan är det viktigt att påvisa tänkta målgrupper för forskningen och att inkludera en utförlig kommunikationsplan. Häri ingår redogörelse för nätverk och nyttiggörande samt sökandens förmåga att kommunicera populärvetenskapligt. Det är en styrka om ansökan påvisar såväl teoretisk som praktisk relevans av det föreslagna projektet.

För ansökningar inom inriktningen "Internationell klimatpolitik" beaktas särskilt projektets potential att stärka svenska forskares kompetens och internationella kontaktnät, varför internationella samarbeten särskilt kommer att vägas in i bedömningen. Stödet kan omfatta utländska samarbetspartners kostnader men internationell samfinansiering ses även som tecken på en stärkt avnämarrelevans.

Ansökningarna kommer att bedömas av särskilda beredningsgrupper, en för varje inriktning. Varje beredningsgrupp rangordnar projekten inom sin inriktning och lämnar därefter en rekommendation till programrådet om beviljande eller avslag. Med utgångspunkt i dessa rekommendationer avsätter programrådet en slutgiltig budget för utlysningen. Kvarstående medel inom programmet kommer att finnas tillgängliga för framtida utlysningar. Inom programmet för Strategisk energisystemforskning kommer årliga utlysningar att ske.

Beslut om stöd

Beslut fattas med stöd av Energimyndighetens regleringsbrev samt, i förekommande fall, utifrån Förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

Projekt inom programmet kan tidigast starta så snart villkorsbilagan och eventuella särskilda villkor är godkända. Medel utbetalas med utgångspunkt i projektets kostnadsplan. Utbetalning sker utan föregående rekvisition.

Utlysningar och stöd

Utlysningsarkivet