18 procent lägre energianvändning med ganska enkla medel

Det går bra för Riflex Film nu. En av anledningarna är att de tunna plastrullar som de producerar kommer till användning på de mest skilda ställen: Som bottentätning av dammar och bassänger, som filmduk i biografer, i röntgenfilmen hos tandläkaren, i golvet på teatrar och som förpackningar av alla sorter. Fabriken ligger i Ronneby där verksamheten drogs igång i början av 50-talet.

Idag har de full fart i produktionen som går i femskift, ofta sju dagar i veckan. Under taken i ett antal sammanbyggda hus jobbar ett 50-tal personer. Hjärtat är produktionslinan där plasten värms och pressas i valsar tills den blir millimetertunn. Som i alla processindustrier krävs mängder av elektricitet innan den färdiga produkten kan levereras ut till kund. När Arne Nilsson, teknisk chef på Riflex Film, anställdes 2008 tog han tag i frågan om energieffektivisering.

– Innan jag kom till Riflex jobbade jag inom pappersmassaindustrin och där jobbar man mycket med energieffektivisering. När jag kom hit började vi titta på elförbrukningen och den var, som det ofta brukar vara, en stor del av utgifterna. Vi bestämde oss för att ta tag i detta. Sedan kom erbjudandet från Energimyndigheten med energikartläggningsstöd. Då tog vi hjälp från en extern partner att göra kartläggningen, berättar Arne.

Med listan i handen var det bara att börja

Energikartläggningen listade ett tjugotal möjliga besparingsåtgärder. Likt lågt hängande frukter plockade Arne och hans kollegor ut åtgärderna med kortast återbetalningstid.

En enkel och kostnadsfri första åtgärd var att flytta samman administrativ personal som tidigare satt utspridd i olika byggnader. Detta frigjorde utrymmen och reducerade antalet kubikmeter som behöver uppvärmning och ventilation.

En annan enkel åtgärd var att byta den ålderstigna kompressorn i produktionslinjen som alltid full gav effekt oavsett arbetsbelastning. Med ny och frekvensstyrd kompressor kan effekten nu styras efter den kapacitet som behövs. Kompressorn är även försedd med en värmeväxlare för energiåtervinning.

Bytet av kompressorn var en investering på 350 000 kronor som var intjänad på mindre än tre år.

En tredje enkel åtgärd var att byta till LED-lampor. En mindre investering låg i att installera närvarostyrning av belysningen och utnyttja dagsljuset genom att sätta takfönster på lagret.

Smarta och enkla system som sparar hundratals tusen

I produktionen av plastfilm värms och kyls kalanderpressens valsar med vattenånga och kallvatten.

– Tidigare hade vi tre vattenpumpar för kylvattenförsörjning som gick hela tiden. Nu är systemet ombyggt och de tre pumparna är ersatta av en pump som är frekvensstyrd. Effektbesparingen är mer än 250 000 KWh per år. Med en investering på 200 000 kronor sparar vi cirka 150 000 kronor per år, berättar Arne Nilsson.

Enligt företagets elavtal tillämpas en tilläggsavgift för höglasttid mellan 06 och 22, måndag till fredag från januari till mars och från november till december. Genom att lägga in en toppeffektsbegränsning i systemet kunde Riflex Film begränsa dessa kostsamma toppar.

– Normalt använder vi 1200 till 1300 kilowatt per timme. När det är kallt ute kan det gå upp till 2000 kilowatt per timme. Vi satte vår toppeffektbegränsning vid 1400 kilowatt. När vi nu närmar oss gränsen dras effekten ned på värmepannorna. Nästa timme kan effekten dras upp igen. Med enkla system sparar vi 100 000 kronor per år – utan att någon märker någon skillnad, berättar Arne Nilsson.

Har man en gång börjat vill man gärna fortsätta

För närvarande tittar ledningsgruppen på Riflex Film på hur man ska kunna återvinna den 33-gradiga värme som uppstår ovanför valsverket och som idag ventileras ut.

– Den stora energianvändaren hos oss är lokaluppvärmningen. Det börjar i november och varar till mars. Allt vi kan få tillbaka kommer vi tjäna pengar på. Det vi nu tittar på är värmepumpar för att ta tillvara utsugsluften. Det skulle vara en kostnadseffektiv lösning, säger Arne Nilsson.

Enligt Arne Nilsson är energikartläggningen en intressant övning. Genom att sätta sig ner och gå igenom alla system hittar man alltid ställen där man kan tjäna snabba pengar med ganska enkla medel. Utan stora investeringar. När sedan resultatet av de genomförda åtgärderna synliggörs ökar intresset och engagemanget bland medarbetarna.

– Om man tittar på vad vi hade för energianvändning 2008 då låg vi på 8,5 GWh per år. Idag ligger vi strax under 7 GWh per år. Det är en besparing på 17-18 procent. Det handlar om en besparing på 800 000 – 900 000 kronor per år. Det är rätt så mycket pengar, avslutar Arne Nilsson.

Energimyndighetens roll

Energimyndigheten har stöttat Riflex Film med ett energikartläggningsstöd.

Foto: Helena Holmberg