Ljus som tjänst kan ge stora vinster

På många svenska arbetsplatser hänger ineffektiva och undermåliga armaturer. Genom att köpa ljus som tjänst skulle många företag kunna få bättre belysning samtidigt som deras miljöbelastning skulle minska. Ett hinder är dock att det saknas lagar och regler på området, vilket framgår av ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten.  

Typ av stöd Typ av stödmottagare
Forskning Universitet/Högskola
Typ av stöd Forskning Typ av stödmottagare Universitet/Högskola

Prof. Jan Kellgren Linköpings Universitet. Foto: Mikael Sönne 

En förklaring till att så många arbetsplatser har bristfällig belysning är att företagen själva sällan har den kunskap som behövs. Det leder till att ljuset inte håller måttet och att man har kvar äldre armaturer som är ineffektiva – vilket i sin tur ger högre elräkningar och onödigt hög miljöbelastning.

Ett alternativt till det skulle kunna vara att företag slutar köpa den ljusutrustning de behöver och i stället skriver avtal med någon som levererar tjänsten ”ljus”.  

Lösningen, som går under begreppet funktionsförsäljning, har diskuterats länge inom ett flertal branscher. Det kan handla om en lantbrukare som beställer skördning i stället för att själv köpa in en dyr skördetröska eller ett företag som köper tjänsten ”rena golv”.  

– Intresset för funktionsförsäljning växer, men från mycket låga nivåer och inte så snabbt som det borde göra, säger Jan Kellgren, professor i skatterätt vid Linköpings universitet.  

Enkel princip    

Jan Kellgren har varit ledare för ett forskningsprojekt som undersökt de juridiska komplikationer som kan uppstå när man går från att köpa en vara till att beställa en tjänst. Principen är egentligen enkel; som köpare av en tjänst definierar man vad man vill ha och säljaren lovar att leverera just det. Hur löftet ska uppfyllas är det sedan upp till säljaren av en funktion att bestämma.  

– Funktionsförsäljning är en affärsmodell med stor potential. Under gynnsamma förutsättningar kan den ge både effektivare ekonomi och bättre miljö, säger Jan Kellgren.

Forskargruppen valde att använda belysningsområdet som exempel, men deras slutsatser är användbara för de flesta funktionstjänster.  

Att det behövs ett forskningsprojekt för att undersöka vilka lagar och regler som styr funktionsförsäljning beror inte på att de är svårtolkade, utan snarare på att de saknas helt. Det leder i sin tur till att säljare tvekar att erbjuda tjänsten och att användare känner en osäkerhet för vilka villkor som gäller.  

Ur en säljares perspektiv kan det handla om att de inte vet om de får tillbaka de armaturer som de har satt upp om ett kundföretag går i konkurs – vilket medför olyckliga risker. För en köpare kan det vara laddat att ge en utomstående part tillgång till företagets lokaler för att kunna sköta och serva ljusanläggningen.  

Inom det forskningsprojekt som Jan Kellgren var ansvarig för, och som Energimyndigheten finansierades inom ramen för belysningsprogrammet EELYS, har ett antal forskare undersökt de civilrättsliga, skatterättsliga och redovisningsrättsliga aspekter som gäller vid funktionsförsäljning.  

Några av de frågor som forskarna behandlade rör äganderätten, hur investeringar ska beskattas, var gränsen går mellan leasing och försäljning och hur momsen ska hanteras.  

– Att reda ut den juridiska statusen är helt fundamentalt för att affärsmodellen ska fungera. Ska företag våga investera, eller förändra sina investeringar, behövs tydliga regler, säger Jan Kellgren.   

Vad skulle vinsten bli med ett fungerande regelverk kring funktionstjänster?

Fördelarna är flera. En är att företag som säljer funktion i stället för produkter kan ha en mer långsiktig syn på affären. Det kan handla om att de väljer produkter med lång livslängd och låg energiförbrukning i stället för att, som många företag som själva köper in utrustning gör välja billiga produkter som nätt och jämt överlever garantitiden.  

Främjar cirkulära lösningar  

Andra fördelar med att köpa ljus som tjänst är att leverantören sannolikt har bättre förutsättningar för att välja rätt armatur till varje arbetsplats, och att de kan ha ett cirkulärt synsätt på de produkter de äger.

Enligt Christofer Silfvenius, som är ansvarig för projektet på Energimyndigheten, är funktionsförsäljning ett nytt område, men med potential att effektivisera energianvändningen.  

Genom att reda ut frågetecken kring juridiken hoppas vi att fler företag ska våga ta steget och testa om det här är en lösning för dem. 

Ett resultat av projektet är en populärvetenskaplig bok om funktionsförsäljningens juridik som Jan Kellgren och hans forskarkollegor har skrivit. Tänkta läsare är företag som vill ta steget från köp av produkt till att bli en beställare av funktionen.

Boken, som är gratis, hittar du här.

Bidrar till energi- och klimatmålen

Det här projektet bidrar till målet om 50 procent effektivare energianvändning år 2030.

Fakta om projektet

Projektets namn: Försäljning av belysning – juridiska aspekter kopplade till funktionsbaserade affärsmodeller.
Utförare: Linköpings universitet
Kontaktperson: Jan Kellgren, Linköpings Universitet
Mer information: Projektet har resulterat i en bok som du hittar du här.

Resultat

Resultat